Aspen (Populus tremula) är ett stort träd som trivs bäst i mullrika sluttningar med rörligt grundvatten. Den är ljuskrävande och härdig mot vårfrost och vinterkyla. Kronan är oregelbunden och relativt gles. Barken är slät och blågrön, men trädet får med åren en gråsvart skorpbark. Aspen kan bli upp till 30 meter hög.
Bladen är runda med naggad kant och har långa, platta skaft. Det är de tillplattade bladskaften som gör att asplöven rör sig lätt även vid minsta vindpust. Rotskott och unga plantor har blad som är stora och hjärtformade. Från det kraftiga rotsystemet utvecklas rotskott i stor mängd. Aspen blir sällan mer än 100 år, men genom rotskott kan samma individ leva i mer än 1000 år. I skogsbruket avverkas aspen vid 50-70 års ålder. Aspen bildar sällan bestånd, utan uppträder gruppvis eller i blandning med björk och gran.
Användning
Veden är ljus, lätt och mjuk. Förr användes den bland annat till takspån, foder, gärdesgårdar, tändstickor, husgeråd och räfsskaft. Idag används veden mest till tändstickor och pappersmassa.
Aspen har ett mycket löst virke och angrips därför lätt av svampar och blir rötskadad. Angripna aspar är omtyckta av hackspettar som hackar ut bon. Trädet är även värdväxt för en rad svampar, lavar och insekter.
Störst
I Pixbo, Västergötland, finns det en asp som är 32,5 meter hög. Vid Sjöö i Uppland ska det finnas en asp som mäter 4,4 meter i omkrets.
Övrigt
Artnamnet tremula kommer av latinets tremulus som betyder darrande och syftar på de lättrörliga bladen. Svenska namnet asp är känt sedan medeltiden och finns i ortnamn som Aspanäs och Aspö.
