När bävern simmar använder den de stora simhudsförsedda bakfötterna för att skjuta fart och svansen för att styra. Den kan vara under ytan i upp till 15 minuter.
Den stora gnagaren ser inte så bra, men den har både väl utvecklad hörsel och luktsinne och kan vädra sig till var det finns aspar på flera hundra meters håll.
Dammar och stora träsk
Bävern lever i familjegrupper vid sjöar och vattendrag med lövskog på stränderna. De bygger dammar genom att dämma upp vattendragen med trädgrenar. I dammen bygger de också hyddor som till viss del höjer sig över vattenytan; en normalstor hydda sticker upp en till två meter över vattnet. En del bävrar gräver istället sin bohåla i en strandbrink.
Dammarna kan sätta stora områden ovanför dämmet under vatten så att det bildas stora träsk med en mångfald av vattenväxter, insekter och fiskar. Men bävrarnas framfart kan också leda till att till exempel värdefull skog eller vägar sätts under vatten.
Matförråd under vatten
På våren äter bävern gärna färska skott på lövträd. Sommartid består födan också av vattenväxter, örter samt bark och blad från lövträd. På hösten gnager de lövträd i lämpliga portionsbitar som lagras under vattnet. Under vintern stannar bävrarna huvudsakligen i hyddan och livnär sig av födan som de samlade in under hösten och som sen har lagrats under vattnet.
Bävrarna parar sig i februari och i maj–juni föds ungarna. Efter två år lämnar ungarna boet för att söka nya egna revir.