Hasselmusen

Hasselmusen är en liten gnagare som tillhör familjen sovmöss. Den blir sällan mer än sju cm lång och har därtill en ungefär lika lång och yvig, nästan ekorrliknande, svans. Pälsen är gulröd till orangebrun på ovansidan och lite ljusare undertill. Ögonen är stora och milda, nosen kort och öronen små och runda.

Lång vintervila

Hasselmusen har länge betraktats som sällsynt eller mycket lokalt förekommande. I Sverige finns den från Skåne norrut till Västergötland och Västmanland. Arten trivs i lövskogar med tät undervegetation samt i buskmarker och hasselsnår.

Hasselmusen äter hasselnötter, bok- och ekollon, bär, knoppar, skott och en del insekter. Sommartid väger hasselmusen 20–25 gram, men under hösten då den bygger upp fettreserverna inför vinterdvalan kan den nästa fördubbla sin vikt. Under senhösten när kylan blir för sträng går den in i en vinterdvala som varar under sex, sju månader.

Sommarboet byggs i täta buskar eller träd med material som löv, mossa och gräs. I Skåne är det vanligt att hasselmusen bygger bon i täta snår av björnbär. Vinterboet påminner om sommarboet, men finns ofta i sluttande mark, under trädrötter, stenpartier och andra lämpliga håligheter.

Skicklig klättrare

Hasselmusen är svår att upptäcka då den är aktiv främst på natten och helst vistas i snåriga omgivningar. Den är en mycket skicklig klättrare som förflyttar sig lätt både uppåt och nedåt.

Arten är beroende av buskar och sly för skydd och näring. Naturliga fiender är bland annat räv, vessla, hermelin och rovfåglar. Om undervegetationen röjs försämras kraftigt dess överlevnadsmöjligheter.

Hasselmusen är fridlyst i hela Sverige, vilket innebär att man varken får skada arten eller dess livsmiljöer.