Så bygger du en traditionell gärdsgård

Tyvärr är det också en upplevelse som blir allt mer ovanlig. Under 1900-talets inledning började den traditionella trägärdsgården successivt att ersättas med hägn av taggtråd. På andra håll fortsatte man att bygga i trä långt in på 1900-talet, men moderniserade byggprocessen och började använda ståltråd.

Lång historia

Gärdsgårdar av olika modeller och utföranden har en mycket lång historia i Sverige. Vid arkeologiska utgrävningar i Halleby i Östergötland hittade arkeologerna rester efter två gärdsgårdar som daterats till 400-600-tal e. Kr.

Utseende, byggnadsteknik, terminologi och materialval skiljer sig väldeliga, både över tiden och beroende på var i landet man tittar. Det finns ett otal varianter och det som betraktas som en riktig gärdsgård av en 30-åring i Småland kan te sig som rena fuskbygget av en 85-åring i Jämtland.

Gärdsgård i Stensjö by

I reportaget byggs en ‘modern’ genomsnittlig svensk gärdsgård som den kan ha sett ut kring sekelskiftet 1800/1900.

Enkelt uttryckt består den av diagonalt liggande slanor som hålls på plats av dubbla störpar och vidjor av gran. Det är en variant som fortfarande går att hitta i landskapet och som både är hållfast och relativt enkel att bygga.

I Stensjö by i Oskarshamn kan detta hantverk betraktas i en fantastisk miljö där tiden tycks stått stilla. Marken och byggnaderna förvaltas och bevaras av Kungliga Vitterhetsakademien och är ett levande exempel på hur en småländsk by såg ut i slutet av 1800-talet. Den som vill se gärdsgårdar kommer garanterat att få se sig mätt här!

Gör en kulturgärning!

Låt er inspireras och gör en kulturgärning. Tveka inte att kontakta exempelvis hembygdsföreningar eller museer för tips och hjälp. Och för den som inte vill jobba själv finns det också flera småföretag som bygger på beställning.

Så här bygger du

1. Ställ ut störarna rätt. Spetta hål i marken och tryck ner de spetsade enestörarna med grovändan först så de står stabilt (8–12 cm mellanrum). Lagom avstånd mellan varje stör-par är ca 1 meter. Börja därefter med en trinna som läggs längs med marken innan den första vidjan monteras på det första störparet. 3 trinnor mellan varje vidja och 3 vidjor per stör-par är standard.

2. Det går åt mycket vidjor för att bygga en klassisk gärdesgård. Vidjan får inte vara för tjock, då blir det för svårjobbat. Vissa blötlägger eller ångkokar vidjan, men är den färskhuggen är detta inte nödvändigt.

3. Grova trinnor kan klyvas. Yxa och kilar behövs och det går lättast om virket är relativt nyhugget. Börja i tjockändan och spräck upp lite i taget. Är man två som hjälps åt är det inte så svårt.

4. Per-Ola Svensson värmer vidjor över elden för att de ska bli lättarbetade. Börja i grovändan och värm tills barken börjar spricka. Sedan gör man om processen igen och sparar en liten obränd bit i toppen.

5. Sven Andersson hanterar vidjorna och börjar med den tunna ändan och lägger en liten åtta. Sedan fortsätter han varv efter varv och vrider hela tiden vidjan för att fibrerna ska mjukna. Avslutningsvis låser han fast grovändan och klipper bort stumpen med en sekatör.

6. Inte så svårt som man kan tro! Louise Andersson sätter sitt livs första vidja med hjälp av Lars-Göran Ragnarsson. Handskar är ett måste eftersom vidjan är varm.

En rätt lagd vidja håller ofta längre än ståltråd och är dessutom mycket roligare att titta på.

Liten ordlista

Det finns många ord som dyker upp i samband med ett gärdsgårdsbygge. En del är gemensamt men mycket har olika namn beroende på var i landet man befinner sig.

Trinna

Liggande virke i längder om 4–6 meter. Senvuxen gran är bäst, det ökar gärdsgårdens livslängd. Huggs med fördel under vintern så att virket hinner sava av och torka. Är diametern över åtta centimeter i brösthöjd är det bra att klyva virket; dels för att spara material, dels för snabbare torkning. Kallas även slana eller gärdsle.

Stör

Stolpar som står i par och håller upp konstruktionen. Envirke håller bäst, alternativ är senvuxen gran som sveds eller tjäras i markändan. Störarna bör vara minst två meter så de kan slås ner i marken allteftersom de ruttnar och återanvändas när gärdsgården behöver läggas om. Mellanrummet mellan störarna ska vara omkring åtta till tolv centimeter.

Vidja

Grangrenar som håller ihop konstruktionen. Använd färskhuggna vidjor, max två dagar gamla. Alternativet är att låta dem ligga i vatten för att behålla elasticiteten. Vidjan ska inte vara grövre än en tumme i tjockändan. Vissa klyver vidjan men det behövs inte om de inte är för grova. Kallas även bindsle eller hank.

Hot

En östgötsk term för avståndet mellan störpar, vanligtvis omkring en meter.

Verktyg och hjälpmedel

Puritaner använder inte stort mer än en yxa, men för att underlätta arbetet bör du räkna med att ta med detta: spett, slägga, yxa, klyvkil, kniv, sekatör, såg, tändstickor, ved, tunna eller något annat att värma vidjorna över, måttband och en kamera för att dokumentera.

Materialåtgång

Hur mycket material som går åt beror på vilken typ av gärdsgård det är och hur tät-byggd den ska vara. Dessa siffror är väldigt ungefärliga. För 50 meter: 100 trinnor, 100 störar, 150 vidjor.

Boktips

"Gärsgår’n i vårt landskap" av Sten Hagander.