Följ med till Ottenby fågelstation

​Det är något alldeles speciellt att komma ut på ön. Från de småländska skogarna till det öppna Alvaret är det bara en bro. Men det känns som du tagit dig till ett annat land, en annan kontinent. Solens och vindarnas ö gör skäl för sitt epitet.

När landsvägen övergår i grusväg och färist är jag nära. Plötsligt anas Långe Jan i horisontlinjen. Jag stannar till och kliver ur bilen och ut på ett gigantiskt fält. Bara något enstaka lågt träd, en massiv stengärdesgård och sedan hav, land och ett inferno av fågelljud. Som en gigantisk landningsbana för Nordeuropas flyttfåglar.

Optimala förutsättningar

– På några få platser i världen slumpar det sig så att alla faktorer sammanfaller och ger optimala förutsättningar. Ölands södra udde är en sådan plats när det kommer till flyttfåglar, berättar Magnus Hellström, ansvarig ledare på Ottenby fågelstation.

Öland ligger mitt på en väldigt stor sträckrutt. Fåglar som rör sig från häckningsplatser på ryska tundran sydväst ner mot övervintringsplatser på Atlantkusten passerar här.

– Ön ligger utsträckt som en kompassnål längs med kustlinjen och fåglarna koncentrerar sig på norra och södra udden. Specifikt södra för de fåglar som följer ledlinjer då Öland blir som en tratt ner till oss på Ottenby. Omvänt på våren för fåglar som ska norrut och har passerat över Östersjön så är det här den första landmassa de ser på väldigt länge. De går ner för att rasta och fylla på med fettreserver, säger Magnus.

Lägg därtill att området hyser för fåglar viktiga levnadsmiljöer såsom betade strandängar, ädellövlundar och grunda, tångrika stränder.

Kort och varsam hantering

Magnus är den ende anställde på Ottenby. Övriga som jobbar med ringmärkningen, guidningar med mera är volontärer.

– Framåt sommaren börjar arbetsdagen vid tretiden på natten. Vi aktiverar fällor, sätter upp nät med mera. En gång i halvtimmen går vi sedan rundor och tar in fåglar till ringmärkningslabbet. Fåglarna vägs, mäts, åldersbestäms och ringmärks.

– Fåglar är vana vid stressiga situationer och hanterar det bra. En normal hantering är mindre än en minut lång. Och vi är erfarna och varsamma, berättar han. Under varje fältsäsong jobbar 30–40 personer som volontärer.

Kvarts miljon besökare på udden

Varje år besöker omkring en kvarts miljon människor Ölands södra udde.

– I maj kommer första besökstoppen när ekoturismen, skolklasser, pensionärsresor med mera är i gång för fullt. Sedan är såklart sommarsäsongen när hela Öland är fullt av turister viktig också.

När ringmärkningen är över efter klockan 11 vidtar arbetsdagens andra uppgifter:

– Det kan vara reparationer av utrustning, fågelinventeringar, dataläggning av uppgifterna vi samlar in i ringmärkningen. Allt rapporteras till ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseet. De flesta dagar har vi också besöksgrupper som vi guidar för, berättar Magnus.

Förändringarna sker långsamt

Mycket av Ottenbys verksamhet har sin grund i att man har världens längsta obrutna fångstserie.

Hur använder ni materialet från fångstserien?
– Många förändringar kommer smygande. För att upptäcka dem krävs långa tidsserier så att man kan göra jämförelser. Det kan handla om till exempel arternas utveckling, häckningsframgångar och flyttperioder. Vi kan då fungera som varningsklocka när något över tid visar på förändring.

Vad kan ni utläsa just nu som du reagerar på?
– Trenden att våra flyttfåglar anländer tidigare och tidigare om våren. I princip alla flyttande arter visar de här tendenserna. Ingen art visar det motsatta. I genomsnitt handlar det om fyra dagar tidigare jämfört med siffror från 1970-talet. Vissa arter så mycket som 10–11 dagar tidigare.

Chansa kan löna sig

De kortflyttande fåglarna, som övervintrar i Europa beskriver Magnus som relativt enkla i sitt flyttförfarande.

– Så fort de känner lite varmluft är de beredda att chansa. De kan alltid dra sig söderut igen om det blir bakslag på värmen. Annat då med tropikflyttarna som har mer avancerade flyttrutiner.

– De kan ju omöjligtvis sitta nere i Afrika och veta hur kall vinter vi har här. Men de styrs bland annat av dagslängder som triggar igång hormoner hos dem. Sedan påverkas de också av lufttrycket i de stora vädersystemen. Känner av de stora väder-rörelserna och får på så sätt signaler att det är dags att ge sig av norrut.

– Det kan både löna sig och straffa sig att chansa. Men att vara först och tidigt besätta de bra reviren kan såklart vara en fördel. Slår det väl ut och det visar sig vara en framgångsrik strategi kommer det på sikt att ske en förändring i populationen. Det är en ständigt pågående evolutionär anpassning.

Teknikintensiv forskning

På uppdrag från bland annat forskningsinstitutioner och myndigheter används också materialet från Ottenby till forskning.

– Nu är det aktuellt med ett projekt där vi ska plocka fästingar från fåglarna. För att se fåglarnas roll som bärare av fästingburna smittor. Flyttfåglar kan ju sprida smittor över kontinenter. Just när det kommer till specifika forskningsprojekt märker Magnus stora förändringar.

– De blir mer och mer teknikintensiva. Istället för att vi gör det här lämnar vi prover och data till universitet och laboratorium. Det blir också allt vanligare att initiativet kommer från samarbetspartners till oss till exempel; Lunds universitet, Linnéuniversitet, medicinska institutioner och myndigheter.

För Magnus har Ottenby varit en central plats sedan han i ungdomen började som volontär här. Vad är det bästa med att jobba med fåglar?

– Det är väldigt mycket som är bäst. Små vackra, fascinerande varelser som aldrig slutar att överraska mig. Jag förundras över deras förmågor. Vi har till exempel gransångaren. Den väger 10 gram och kan förflytta sig över hela kontinenter. Över hav och öknar. Och orientera sig till samma boplatser som tidigare. Svårt att inte fascineras av det.