Det är något alldeles speciellt att komma ut på ön. Från de småländska skogarna till det öppna Alvaret är det bara en bro. Men det känns som du tagit dig till ett annat land, en annan kontinent. Solens och vindarnas ö gör skäl för sitt epitet.
När landsvägen övergår i grusväg och färist är jag nära. Plötsligt anas Långe Jan i horisontlinjen. Jag stannar till och kliver ur bilen och ut på ett gigantiskt fält. Bara något enstaka lågt träd, en massiv stengärdesgård och sedan hav, land och ett inferno av fågelljud. Som en gigantisk landningsbana för Nordeuropas flyttfåglar.
Optimala förutsättningar
– På några få platser i världen slumpar det sig så att alla faktorer sammanfaller och ger optimala förutsättningar. Ölands södra udde är en sådan plats när det kommer till flyttfåglar, berättar Magnus Hellström, ansvarig ledare på Ottenby fågelstation.
Öland ligger mitt på en väldigt stor sträckrutt. Fåglar som rör sig från häckningsplatser på ryska tundran sydväst ner mot övervintringsplatser på Atlantkusten passerar här.
– Ön ligger utsträckt som en kompassnål längs med kustlinjen och fåglarna koncentrerar sig på norra och södra udden. Specifikt södra för de fåglar som följer ledlinjer då Öland blir som en tratt ner till oss på Ottenby. Omvänt på våren för fåglar som ska norrut och har passerat över Östersjön så är det här den första landmassa de ser på väldigt länge. De går ner för att rasta och fylla på med fettreserver, säger Magnus.
Lägg därtill att området hyser för fåglar viktiga levnadsmiljöer såsom betade strandängar, ädellövlundar och grunda, tångrika stränder.