Utflykten var länge överklassens privilegium, av den enkla anledningen att de välbärgade hade en fritid. För resten av befolkningen var det arbete som gällde, och då ofta ute i skog och mark. Men med industrialiseringen förändrades det gamla bondesamhället.
– Allt fler flyttade in till staden för att jobba på fabrik. Mörka och farliga industrier och smutsiga städer blev vardagsmiljön för de flesta. Svenskarna tappade kontakten med naturen. 1892 bildades Friluftsfrämjandet med avsikten att vända utvecklingen, berättar Cajsa Rännar som är chefredaktör för Friluftsfrämjandets magasin Friluftsliv.
– Det var ett folkhälsoprojekt. Stadsborna behövde komma ut i naturen, få frisk luft och röra på sig.
Fritiden en folkrörelse
Den svenska förmågan att organisera gjorde sig snabbt gällande och under 1900-talet blev fritiden en folkrörelse. Lena Eskilsson är idéhistoriker vid Umeå Universitet och har forskat kring friluftslivets idéhistoria i Sverige. Hon ser tydliga paralleller mellan samhällets ambitioner och svenskarnas friluftsvanor.
– Vi har haft en politik och ett samhällssystem som har betonat vikten av att vara ute i naturen och röra på sig. Friluftsområden, friluftsgårdar och olika frisksportklubbar har under lång tid fått offentliga bidrag, säger Lena Eskilsson.
Kommersialisering av friluftslivet
Friluftstrendens verkliga genomslag kom 1938 då den nya semesterlagstiftningen trädde i kraft. Alla svenska arbetstagare fick då rätt till två veckors betald semester.
– I samband med detta hade man den lite märkliga farhågan att folk inte skulle klara av att hantera så mycket ledighet. Att svenskarna skulle bli slappa och förslöade och få dåliga vanor.
Den svenska informationsapparaten rivstartade. Den nya fritiden förärades också en helt egen mässa i Ystad, år 1936.
– Här fanns allt som svenskarna antogs behöva för en aktiv fritid. Mässan, som hette just "Fritiden", var också starten på den kommersialiseringen av friluftslivet. Här fanns massor av specialprylar för olika aktiviteter, bland annat kompletta kostymer för den som ville cykla. Pryltrenden har ju bara vuxit sig starkare och i dag känns det som om man måste rusta sig för en större expedition innan man gör en liten utfl ykt till skogen, konstaterar Lena.
Ett fall för expertsamhället
Den ökade prylfixeringen är måhända ett uttryck för vår ökade osäkerhet inför naturen. För någonting har hänt, säger Cajsa Rännar på Friluftsfrämjandet.
– Svenskarnas relation till naturen pendlar, fram och tillbaka. Under några generationer hade vi svenskar som obehindrat rörde sig i skog och mark, plockade bär och svamp, vandrade och kunde allemansrätten på sina fem fingrar. Men nu är vi tillbaka i samma läge som när Friluftsfrämjandet startade för 125 år sedan. Allt fler flyttar in till städerna, och även om vi inte jobbar i smutsiga fabriker längre så har svenskarna blivit ett stillasittande folk som tillbringar mycket tid framför skärmen.
Dagens föräldrageneration har inte en självklar relation till naturen.
– Dessutom har vi blivit väldigt auktoritetsberoende. Vi vill ha hjälp av experter och förbereda oss väl innan vi tar oss för någonting.
Rekormånga med i Skogsmulle
Norrmännen går så självklart på tur, men vi svenskar har inte samma obekymrade inställning till den korta och okomplicerade naturupplevelsen. Det är något som fattas och skaver – och allt fler svenskar inser att det är dags att återerövra utflykten.
De senaste åren har intresset för Friluftsfrämjandet ökat lavinartat. Rekordmånga barn är inskrivna i Skogsmulle och lagom till 125-årsjubileet slår medlemsantalet rekord. 2017 hade Friluftsfrämjandet 95000 medlemmar, en ökning med 6,5 procent på bara ett år. En matig siffra för vilken verksamhet som helst – och nästan overklig för en svensk folkrörelseorganisation.
– Det här är en trend i hela samhället. Allt fler inser hur viktigt det är att röra på sig och vara utomhus vilket märks på det stora intresset för till exempel cykling och löpning, tror Cajsa Rännar.
Men glöm inte att följa allemansrätten – dina rättigheter såväl som skyldigheter.
Glöm inte att förundras!
Naturen som hälsobringare har också tagit plats i forskningen. Och man behöver inte nödvändigtvis prestera varje gång, betonar Lena Eskilsson.
– Min kollega vid Umeå Universitet, Anna Larsson, har forskat kring skogens betydelse för rekreation och återhämtning i en stressad värld. En skogsutflykt är väldigt effektivt om du känner dig stressad och nere, säger Lena Eskilsson och utrustar dig med ett visdomsord från Carl von Linné inför din vinterutflykt.
– När Linné sände ut sina lärjungar i världen så skickade han också med dem en uppmaning: Det viktiga är att förundras!
