Inspiration / Kultur och tradition

Att smida sin egen yxa

Publicerad 2024-09-30

"Din första yxa kanske inte blir den finaste yxan någonsin. Men kom in med en nybörjares sinne och våga testa", säger smeden Sam Ritter som leder kurser i yxsmide.

Det är något speciellt med yxan, ett av människans äldsta redskap som genom tiderna använts som verktyg inte minst i skogen och inom jordbruket, men också som fruktat vapen i strider.

På Gränsfors Bruk, i norra Hälsingland, anordnar man sedan 30 år tillbaka smideskurser. Det gör man idag i samarbete med familjeföretaget Sagaliden. En av de mest populära kurserna är den då man steg för steg lär sig smida sin egen yxa.

– Intresset är stort, vilket är väldigt roligt, tycker Lovisa Brånby på Sagaliden.

Egen ässja

Bland deltagarna finns både inbitna yxentusiaster som vill lära sig mer om hantverket och nybörjare som aldrig har ägt en yxa. Lovisa ser ett ökat intresse för att komma ut i skog och mark och kunna hantera en yxa.

– Förutom från Sverige så har vi deltagare från till exempel USA, Kanada och Tyskland. Bruket är väl känt utomlands så för många är det ”Once in a lifetime” att få komma till byn Gränsfors, se bruket och produktionen och att få smida sin egen yxa att ta med sig hem.

Kursen sträcker sig över två dagar.

– Steg för steg lär man sig smida en yxa. Alla deltagare arbetar vid en egen ässja, arbetsplats, i kurssmedjan. Arbetet leds av en erfaren smed som jobbar vid bruket. Under de här dagarna får man också med sig lite yxkunskap. Att använda en yxa handlar mycket om teknik, inte styrka, understryker Lovisa.

En nybörjares sinne

Sam Ritter, smed på bruket och huvudlärare, berättar att yxsmide egentligen är ett avancerat hantverk.

– Men jobbar man steg för steg under ledning av någon som är erfaren så funkar det bra. Det blir nog inte den finaste yxan någonsin, men det är häftigt att man ändå kan få till något! tycker Sam.

Behöver man förkunskaper?
– Nej, att komma in med en nybörjares sinne är nog det bästa man kan göra. Att vara nyfiken, lyssna på instruktioner och vågar testa – och göra misstag, säger han.

Hur gör man en yxa?
– Kortfattat så kan man säga att man först smider formen på yxhuvudet. I nästa steg grovslipar, härdar och anlöper* man eggen. Sen finslipar man yxan för att få den vass. Sista steget är att skafta den.

Vad är svårast?
– De olika momenten har olika svårigheter. Det är till exempel ganska jobbig att smida ut bladet och kräver en del tålamod och uthållighet. Sedan är finslipning ganska svårt, då det handlar om en hög nivå av precision för att få fram skärpan.

Hur tar man hand om sin yxa?
– Man ska alltid ha en vass yxa, så att slipa den är väldigt viktigt. Här finns lite olika metoder. Det är också viktigt är att olja in yxhuvudet och skaftet regelbundet. När skaftet blir för slitet eller löst är det dags att skafta om, berättar Sam.

Om man ska köpa bara en allround-yxa, vilken typ är bäst?
– En mellanstor variant brukar vara bra som går att använda med en hand eller två. Du kan fälla mindre träd, tälja och till och med klyva lite.

Att använda en yxa handlar mycket om teknik, inte styrka.

    Så här tillverkas yxor på Gränsfors Bruk

  • Smide
    Yxorna tillverkas av återvunnet stål med hög kolhalt. Stålet värms till ungefär 1 200° C innan smeden tar det från värmen och bearbetar det i en stor press. Smeden hanterar snabbt och skickligt det varma stålet som sakta förvandlas från ett fyrkantigt råämne till ett färdigt yxhuvud.

    Grovslipning, härdning och anlöpning
    Yxans egg grovslipas, resten av yxhuvudet lämnas som det är. Eggen härdas genom uppvärmning till 820° C för att sen snabbkylas i vatten. Nu är materialet mycket hårdare men också något sprödare. Därför måste stålet anlöpas. Det betyder att stålet hettas upp ännu en gång till cirka 200° C för att få bort spänningar som uppkommit i materialet vid smidet och härdningen. Hårdheten i stålet beror först och främst på dess kolhalt men även på temperaturen vid anlöpningen.

    Trumbling och finslipning
    För att ta bort smidesslagg trumlas yxhuvudet tillsammans med små keramikkulor. Det gör också att ytan står emot rost bättre. Sedan kontrolleras stålets hårdhet så att det varken är för hårt eller för mjukt. Eggen finslipas och poleras så att den blir riktigt vass.

    Skaftning
    Efter finslipningen doppas yxhuvudet i en vattenavvisande och rostskyddande olja. Oljan får torka något och sen är det dags att fästa skaftet. Med hjälp av en press trycks skaftet in i yxhuvudet och säkras med en träkil. Skaftet består av träslaget hickory, ett bra träslag för skaft då det är både starkt och flexibelt med långa fibrer.**

Text: Annsofie Öhman Foto: Gränsfors Bruk