Inspiration / Kultur och tradition
Bland tomtar och troll i Bauerskogen
Publicerad 2018-12-14
Sagokonstnären John Bauer har mer än någon annan påverkat bilden av hur en svensk skog ska se ut. Med sina folkkära illustrationer för "Bland tomtar och troll" skildrade han skogens kraft och mystik på ett sätt som fortfarande förför.
Höga, raka stammar bildar en oändlig pelarsal, högt däruppe faller ljuset in mellan grenarna. Den mjuka mossan bildar ett salsgolv möblerat med stenbumlingar, här och var slingrar en uråldrig rot förbi. Vid skogstjärnen blickar prinsessan Tuvstarr ner i det mörka vattnet och vid bergets fot sticker ett vänligt troll fram sitt inte alltför fula tryne.
Vi befinner oss i John Bauers sagoskog, och som så ofta i sagornas värld är inte allt vad det ser ut att vara…
Bauerskogen, bilden av den perfekta, ursvenska skogen, är en del av vårt kollektiva medvetande – men frågan är om den någonsin existerat?
Inspiration från Bottnaryd
John Bauer föddes i Jönköping 1882. Familjen Bauer uppskattade friluftsliv och John fick från barnsben följa med på vandringar i skog och mark. Skogen blev en tillflykt och så småningom även en viktig del av hans konstnärliga sökande. Det var under de många, timslånga skogspromenaderna med taxen i släptåg som John Bauer fann inspirationen till sin sagostil.
Arbetsron hittade han i skogen kring den jaktstuga i Västra Jära utanför Bottnaryd som hans storebror Hjalmar arrenderade. Hit återvände han ständigt för att följa årstidernas växlingar – han bodde på värdshuset hos gamla Kristina och trivdes i sällskap med Sågan, mannen som skötte byns vattendrivna såg. Längre fram kom John också att ta intryck av skogsmiljöerna kring sjön Bunn där han och hustrun Esther var bosatta i flera omgångar.
Skogens teater
Men någon Bauerskog har aldrig existerat i egentlig mening. Den skog vi ser på bilderna är en konstruktion, berättar Helen Agrenius som är intendent vid Jönköpings läns museum och även ansvarar för museets permanenta Bauerutställning.
– John Bauer gick ut i skogen med skissblocket och dokumenterade sina intryck. Knotiga rötter, spretiga kvistar och stenbumlingar fästes på papper och fick följa med hem till ateljén. Själva skogen skapade han hemma vid skrivbordet, genom att sätta samman de olika detaljerna. Det var på det här sättet som John arbetade fram sin mycket speciella stil och det är också därför som man upplever hans bilder som så renodlade och så tydliga. En Bauerskog är en rentvättad urskog snarare än en realistisk återgivning. I John Bauers skog finns inget ris, inga barr och inga lösa kvistar; stammarna är raka och snön ligger tät. Skogen har förvandlats till en scen där det estetiska går före det naturliga.
– Finns det detaljer så är de tillrättalagda och stiliserade. Grenarna längst ner på granen förvandlas till exempel till jugendslingor.
En del av folksjälen
Johan Bauer var ett barn av sin nationalromantiska tid, där myten och sagan spelade en viktig roll. Naturen var en hemvist för det svenska arvet, fylld av historia och rentutav besjälad. Trollen och de andra varelserna i skogen blev en symbol för naturens inneboende kraft. 1907 gavs den första årgången av sagoboken Bland tomtar och troll ut. John Bauer hade fått uppdraget att illustrera och boken blev, tack vare hans stämningsfulla akvareller, en omedelbar succé. Bland tomtar och troll utgavs varje år vid jultid till och med 1915, och John kom att illustrera åtta årgångar. Bland sagorna fanns Helge Kjellins Älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr och Elsa Beskows När trollmor skötte kungens storbyk.
Ingen av dessa sagor återberättas i dag, men John Bauers bilder lever än. De har ett eget, äkta uttryck som förmår att fascinera åskådaren och lever ett eget liv oberoende av sagorna de illustrerar. Sagobilderna blev John Bauers konst och Bauerskogen blev våra drömmars skog.