Kura skymning i vinter

Att det är vi nordbor som kommit på idén att kura skymning har förstås sina randiga skäl. Vid ekvatorn bäddar solen ner sig lika snabbt som på SVT:s klassiska tecknade solfilm. Skymningen är över på bara några minuter medan det här uppe i Norden, beroende på årstiden, kan ta mer än en timma. Att skymningen är viktig märks också i vårt språk. I många andra kulturer används ett och samma ord för skymning och gryning medan vi svenskar har ett ord för morgonljuset och ett för kvällsljuset.

En stunds välkommen vila

Under de många hundra år som vi inte hade tillgång till elektricitet och artificiellt ljus hamnade skymningstiden i fokus av naturliga skäl. Fast kanske inte på det sätt som vi nutidsmänniskor gärna vill tro.

– Idag förknippar vi begreppet "kura skymning" med en stämningsfull stund som präglas av stillhet, läsning eller historieberättande. I det gamla bondesamhället var skymningen den tid då man återvände från arbetet i skogen och på åkrarna. Man fick helt enkelt möjlighet att sätta sig ner och vila efter en lång dags hårt arbete. Kanske berättade man för varandra om det som hänt under dagen och åt en bit mat tillsammans innan kvällens sysslor tog vid. Sedan ska man också komma ihåg att äldre tiders människor gick och lade sig mycket tidigare än vad vi gör, förklarar Tora Wall som är folklorist vid Nordiska Museet.

Att "kura skymning" eller "sitta huk", som man också sade, handlade alltså snarare om att få sitta ner och vila en stund, än att ta skydd eller förbereda sig för mörkret. Seden att kura skymning har förekommit i hela landet och har också flera andra olika benämningar. I Västergötland kallade man det till exempel för att "mörska kvällen".

Dyrbart ljus

I det skumma skymningsljuset blev det svårare att utföra något egentligt arbete, samtidigt som man gärna ville dra ut på tiden så långt som möjligt innan man tände eld, ljus eller tjärstickor.

– I dag tar vi ljuset för givet. Men förr i världen kostade det tid, energi och pengar. Att få ihop ved till brasan var arbetsamt och vaxljus kostade en förmögenhet. På landsbygden var det istället vanligt att man använde tjärstickor som fick stå och brinna i en ställning. Ofta var det barnens jobb att vakta stickorna och byta ut dem i takt med att de brann upp, berättar Tora Wall.

Hur långt bakåt i tiden som traditionen att kura skymning sträcker sig, vet inte historieforskarna. Inte heller känner man till särskilt mycket om vad folk egentligen gjorde eller pratade om. Seden tillämpades främst på landsbygden och dokumentationen är blygsam. När industrialiseringen kom, folk flyttade in till staden och elektriciteten fick fotfäste så försvann också bruket relativt fort.

Men det kuras fortfarande skymning i vår tid, särskilt bland kulturfolk. Under den årliga Biblioteksveckan brukar det bland annat anordnas högläsning för vuxna i skymningen.

– Att kura skymning blir helt enkelt ett sätt att hitta en paus i en stressig vardag. Vår nostalgiska idé om en tid när man levde närmare varandra och kunde umgås en stund i stillhet är väldigt tacksam i ett samhälle där vi skulle kunna jobba dygnet runt.

Borgerlig skymning

Skymningsfenomenet beskrivs av meteorologerna som den tid efter solens nedgång då det inte omedelbart blir mörkt. När solen gått ner under horisonten lyser den fortfarande på atmosfären ovanför och ljuset sprids över jordytan. För att krångla till det lite extra så finns det också en rad olika sorters skymning att njuta av: borgerlig skymning, nautisk skymning och astronomisk skymning.

Den borgerliga skymningen definieras av SMHI som tiden från solens nedgång till dess att solens mittpunkt befinner sig 6° under horisonten. Den borgerliga skymningens längd och egenskaper påverkas av väder och årstid. Men en molnfri dag kan man till exempel läsa en tidning utomhus och i slutet av den borgerliga skymningen så syns de mest ljusstarka stjärnorna på himlavalvet.

Nautisk och astronomisk skymning

När solens mittpunkt befinner sig 12° under horisonten infinner sig den nautiska skymningen. Om himlen är molnfri är det fortfarande så pass ljust att man ännu inte kan se alla stjärnor – men de ljusaste finns där och horisonten framträder tydligt. Det här var viktigt förr i tiden när man använde sextant vid navigering till sjöss, och det är också så den nautiska skymningen har fått sitt namn.

Finalen, den astronomiska skymningen, inträffar när solens mittpunkt befinner sig 18° under horisonten. Det är ännu inte helt mörkt och man kan urskilja var solen gick ner. Efter den astronomiska skymningen inträder mörkret på riktigt och det är den här tiden som alla stjärnskådare väntar på.

Skymningen och dess olika stadier upplevs förstås bäst utan bakgrundsljuset från städer och stora samhällen. Du som skogsägare har alltså en unik möjlighet att njuta av ögonblicket. Fånga det!