Bär och skog förenar familjeföretaget

Kullen i Sibbarpsdalen ger en vacker vy över de stora bärodlingarna, gårdsbutiken och Torngården. De varierade skogarna på Ryssberget bildar en färgsprakande fond. En gruppbild ska tas och hela familjen och båda verksamheterna, skogen och bären, ska finnas med på samma bild. Medan ljusinställningarna testas, pratar och skrattar Bengt, Marlene och barnen Emma, Erik och Håkan. När bilden ska tas tittar alla åt olika håll – men är på något sätt ändå så närvarande i stunden. Och precis så fungerar det när familjen Sibbesson driver sin bärverksamhet och sitt skogsbruk – olika riktningar ger en gemensam färdväg framåt.

Två miljoner askar jordgubbar

På parkeringen vid gårdsbutiken vilar ett lugn när höst går över i vinter.

– Men kom hit en dag i juli. Då är det högtryck med lastbilar, självplocksbesökare och full fart i caféet och gårdsbutiken, berättar Bengt Sibbesson.

Med omkring två miljoner askar jordgubbar och nära en halv miljon askar hallon på en säsong är Sibbessons en av Sveriges största bärodlare. Bengt har tagit steget tillbaka och är numera ”bara” styrelseordförande, Marlene ansvarar för gårdsbutiken och de tre barnen (och deras respektive) har alla olika roller i verksamheten. Håkan är vd för försäljningsbolaget Fru Bär, Emma jobbar med administration på kontoret och Erik är vd för odlingsbolaget Br. Sibbesson.

– Tyngdpunkten på försäljningen är i södra Sverige, men vi har faktiskt återförsäljare ända uppe i Kiruna, säger Håkan.

Certifierad odling både av gubbe och gran

Vi kliver in i gårdsbutiken som är välfylld med produkter till höst- och julmarknader.

– När bärsäsongen går ner i slutet av september använder vi bär som vi inte sålt, hyr ett produktionskök och tillverkar glögg, soda, nektar, sylt med mera, berättar Marlene.

Alla produkter profileras med Bengts farmor Amys porträtt.

– 1932 flyttade hon hit och köpte gården. Det lade grunden för företaget som finns idag. Nu är vi tredje och fjärde generationen som förvaltar familjeföretaget. Med en omsorg om jorden och skogen, säger Bengt.

Kombinationen bär och skog har alltid varit central.

– Bärsäsongen är intensiv från mars fram till älgjakten. Därefter är det 100 procent skogen. Båda handlar om odling, men med helt olika tidsperspektiv. Båda kräver en ödmjukhet för att naturen ger och naturen tar, säger Håkan.

Skogen är PEFC-certifierad och jordbruket IP-certifierat både avseende klimat och arbetsvillkor.

”Skogen är återhämtning”

– Att gå ut med motorsågen efter den intensiva bärsäsongen är rekreation och avkoppling för mig. Det är det bästa jag vet, och det är så tydligt att det är långa perspektiv och ett annat tempo i skogen. Att sitta på ett jaktpass och se att någon skoglig åtgärd gjort gott är en härlig känsla, tycker Erik.

– Pulsen går ner när jag hänger på mig röjsågen. Även om den kanske faktiskt går upp av den fysiska ansträngningen så är jag övertygad om att stressnivån sjunker, säger Bengt.

Totalt omfattar familjens skogsinnehav ungefär 500 hektar. Centrerat kring Näsum och Olofström, men även Jämshög, Mörrum och på en fastighet i Småland nära Älmhult. I familjen Sibbesson verkar generationsväxlingen inte vara en isolerad händelse utan något som pågått länge. Som en långsiktig process.

Fördelade skogen och fastigheterna på barnen

– Vi valde tidigt att undvika samägande. Istället fördelade vi skogen och fastigheterna på barnen. Det ger naturlig variation i tänket och skötseln. Samma sak i bärverksamheten, olika ansvarsområden där vi kompletterar varandra på bästa sätt, säger Bengt.

Håkan ser det som en stor fördel att han blev skogsägare redan innan han var 20 år.

– På så sätt kan jag samla på mig massor av kunskap på vägen och ta hjälp av mamma, pappa och mina syskon. Det ger en trygghet att ha familjen i ryggen, men samtidigt få testa mina idéer och tankar.

– Alla har ju lite olika tänk. Men vi hjälps åt och jobbar ihop i skogen under vintern. Det där ger ju både variation och samsyn på ett bra sätt, inflikar Erik.

– Det är alltid så tydligt på hösten när skogsbruket tar över hur den alltid finns där. Både med sina mjuka värden och med produktion. I bärodlingen får du snabba svar på vad som funkar och inte, här krävs det ju generationer för att få svar, resonerar Emma.

– Om inte skogen hade funnits så hade det varit omöjligt att jobba så intensivt under bärsäsongen. Skogen är återhämtning. Det är sådana kontraster. Ju äldre jag blir desto mer känner jag så. En stövel i vardera bransch är perfekt, säger Bengt.

120 försäljningsställen i södra Sverige

Bärodlingen har vuxit successivt under hela 2000-talet.

– Jordgubbarna står för ungefär 70 procent av omsättningen. Under de senaste 15 åren har vi satsat mycket på tunnelodling av hallon och det har vuxit kraftigt. Vi kan odla hallon mer effektivt på det sättet, med punktbevattning av varje planta, berättar Bengt.

Den största tillväxten var annars när man år 2017 köpte och tog över försäljningsledet Fru Bär AB.

– Vi tar nu bär från jord direkt till slutkonsument via 120 egna försäljningsställen, och med en personalstyrka på 350 personer i södra Sverige. Under säsong är det leveranser via 15 lastbilar sju dagar i veckan. Plockstyrkan är över 200 personer under högsäsong, säger Emma.

De ger en tydlig bild av en verksamhet som hela tiden är i utveckling. Under pandemin blev det högt tryck på självplock. Då öppnade de upp mer för självplock och körde i gång ett gårdscafé.

– Vi odlar idag även en del grönsaker som broccoli, vaxbönor och dill. Och kommer det till bären är det alltid nya sorter att prova sig fram med. Det vi har lärt oss är att sorter med lång hållbarhet tyvärr alltid innebär sämre smak. Så ju godare jordgubbe desto kortare hållbarhet, konstaterar Erik.

– Det är ju därför vi satsat så mycket på ett effektivt distributionsnät. Snabbt ut till konsument, säger Håkan.

Kylsystemen som krävs i sommarvärmen är största energiposten för verksamheten.

– Vi har solpaneler på hela den här byggnaden. En likadan anläggning är planerad för den andra ladan, säger Bengt och pekar. Med det kommer vi att vara självförsörjande på el till kylningen. Vi har på sätt och vis tur att vi gör av med mest energi det halvår när solen lyser som mest.

Ståtliga granar och vacker bokskog

Vi tar oss ut i skogen. Vindlande skogsbilvägar genom varierade skogsbestånd på Ryssberget. Slutdestinationen är en grillplats i kuperad granskog. Barnbarnet Ellen ansluter också och kastar sig direkt i farmor Marlenes famn för en lång kram innan det blir Bengt som får samma behandling.

– Den här skogen planterade min far. Nu är den snart redo att föryngringsavverkas. Jag får hålla linjen som min far planterade. De där kopplingarna mellan generationer och att bygga upp långsiktiga värden skapar lugnet i skogen, säger Bengt och tittar på Ellen.

I bokskogen bara ett par hundra meter ner i backen möter Helena Ericson upp. Hon har varit Sydveds virkesköpare och Sibbessons skogliga bollplank i ett par år nu. Håkan och Erik ställer nyfiket frågor om alltifrån efterfrågan till lämpliga aktiviteter i det ståtliga beståndet.

– Med så här stora arealer som familjen har är det alltid aktuellt med ett antal olika insatser. Det är inspirerande att bara ha några kliv från ett ståtligt granbestånd till den här vackra bokskogen, säger Helena.

Familjen gör mycket av de skogliga insatserna själva. Hugger, röjer och planterar.

– Vi har även en egen skotare som vi kör själva på våra marker, samt en skotare med en anställd som går heltid på Trolle Ljungbys skogar. Växlingen mellan bär och skog möjliggör också att skapa sysselsättning hela året för några av våra anställda, säger Bengt.

Skogens värde växer

Elden värmer gott. Kaffet är starkt.

– Övergången till bärsäsongen på våren kan vara en utmaning om vintern pågår länge. Några år har det varit sena vårstormar som gjort att vi stått med motorsågen i handen när telefonen börjar ringa konstant för att få igång bärodlingen där i början av mars, berättar Erik.

Hösten är tydligare. Då är älgjakten brytpunkten. I slutet av september skördas de sista hallonen.

– Sedan väntar bössan, motorsågen och röjsågen. Våra fastigheter ger naturligt variation och man kan lära sig av de olika trädslagen, markerna och boniteterna. Vi har hela spännvidden från ädellövskog, lärk, tall och gran, och vi provar verkligen allting, säger Erik.

– Ni ungdomar har alltid varit med. Vi har inte tvingat er och sagt att det här ska ni göra, utan intresset har verkligen funnits där hos alla, säger Marlene.

Har det varit självklart?
– Inte när man var yngre kanske. Men jag har alltid varit intresserad av att odla. Skogen har kommit som bonus. Ju äldre man blir, desto viktigare blir skogen, säger Håkan.

– Vi trampar inte på varandra. Alla har egna ansvarsområden där vi låter varandra köra på. Det är viktigt, säger Emma.

Var det en självklarhet för dig Bengt, när du och din bror tog över efter dina föräldrar?
– Vi hamnade in i det på något vänster. Bären fick jag hålla på med en hel del själv. Att få ta ansvar är viktigt. Därför har jag varit noga med det. Att mina barn ska få ta ansvar och känna vårt förtroende.

– Gör som ni vill… men, skrattar Emma och får med sig alla runt elden.

– Skämt åsido, det är såklart stora frågor. Vi fick tidigt gå in i aktiebolaget och som skogsägare. Det är lärorikt och samtidigt en trygghet att ha med de äldre och sina syskon, säger Emma. Sedan kan man ju välja hur man lyssnar… Ett nytt skratt bryter ut.

– Jag har aldrig känt någon bromskloss från de äldre. Gör inte si eller så. Aldrig, säger Erik.

– Ni vill mer och vågar mer när ni får stå på egna ben, säger Marlene.

– Samtidigt som man känner att vi gör det tillsammans, reflekterar Erik.

Vad händer i Sibbessons skogar den här vintern?
– Vi kommer gallra både löv och gran!
– Röja, röja, och röja!

Låter som riktig återhämtning det.