För Bo och Susanna Helin är det fortfarande första året som ägare till den anrika skogsfastigheten Sjöberg i Lugnås utanför Mariestad. De är båda erfarna skogsbrukare och Sjöberg har varit deras drömfastighet under många år. När möjligheten gavs tvekade de inte en sekund och nu är det deras sak att förvalta de omfattande och extremt välskötta skogarna.
Målinriktat skogsbruk
Sjöbergs tidigare ägare har haft ett uttalat produktionsfokus som vi identifierar oss med, konstaterar Bo Helin:
– Vi har en helhetssyn på skogsbruket och anser att alla insatser har väldigt stor betydelse. Från en bra grund med väldikade och välberedda marker till röjningar och gallringar som utförs i rätt tid. Eftersom vi har en förhöjd stormrisk på fastigheten så är det viktigt att ha en bra grund och att tänka strategiskt genom hela omloppstiden.
Som granne med Vänern är skogarna på Sjöberg alltid mer eller mindre utsatta för blåst, men 2000-talets stormar har drabbat fastigheten hårt. Det innebär att det nu är många stormföryngringar på väg upp och in i förstagallring. Under våren och försommaren har Helins låtit gallra 22 hektar, huvudsakligen förstagallringar, i Sydveds regi.
Målet med insatserna är att optimera gagnvirkesproduktionen och att, i möjligaste mån, stormsäkra bestånden. Strategin på fastigheten håller också på att ställas om till kortare omloppstider – från tre gallringar till två gallringar före föryngringsavverkning. Målen ska bland annat uppnås genom tuffare röjningar samt tidiga och genomtänkta förstagallringar.
Extremt bördigt
Markerna är grandominerade och bördiga, många bestånd är G 34:or, säger Sydvedare Nils Densborn, som i samarbete med Erik Gustavsson och Johan Axelsson på Brogården Karlshaga Skogsentreprenad har fått förtroendet att genomföra de strategiskt viktiga förstagallringarna på Sjöberg:
– Bestånden är omkring 20 år gamla och skogsmässigt är det helt rätt att gå in så här tidigt. Stammarna kommer att acklimatisera sig och bli mindre stormkänsliga tidigt samtidigt som de goda markerna gör att de gallrade bestånden får möjlighet att dra iväg ordentligt. Bestånden är stamtäta – ett resultat av den goda bördigheten och den förra ägarens noggrannhet.
– Före gallring var det faktiskt lite för många stammar, strax under 2500 per hektar. Därför har vi gått in och tagit relativt mycket. Nu är vi nere på cirka 1400 stammar per hektar och siktar på 900 till 1000 stammar efter andragallringen som då blir den sista före föryngringsavverkningen, förklarar Nils.
Skördarförare Erik Gustavsson konstaterar att han har haft väldigt goda förutsättningar att göra ett bra jobb.
– Eftersom det är så fina marker så klarar de en något högre stamtäthet och har jämna dimensioner. Samtidigt har bestånden varit mycket välröjda. Det innebär att det har varit lättare för mig att se kvaliteten på stammarna och göra urvalet, säger Erik.