Nybörjare på skog
Sedan Lotta tog över som företrädare för Juhola har det varit mycket att sätta sig in i.
– Jag är lite av en nybörjare på skog, men jag är inte rädd för att ställa frågor och jag lär mig saker. Jag bollar mycket med vår virkesköpare Johan Edin från Stora Enso. Han är en fantastisk resurs.
Johan och Lotta har varit ute i skogen tillsammans för att titta på vad som behöver göras.
– Det är det bästa sättet att lära sig på, att åka ut och titta. Den här skogen innehåller så många olika delar, både fint gallrad tallskog och lite mer gammal, rörig, men sagolik rumpnisse-skog.
Efter avverkningarna har det varit fokus på markberedning och plantering och nu gäller det att ta hand om frötallar så att de inte försvårar återväxten. Vissa delar av skogen ska också gallras.
– Stora Enso tar hand om all skötsel. Det har varit väldigt smidigt för oss som är så många som äger skogen tillsammans, säger Lotta.
Viktigt att se skogen för att förstå den
Lotta bor med sin familj i Åkersberga utanför Stockholm, men det har blivit en hel del resor till Värmland på senare tid.
– Jag tycker att det är viktigt med de fysiska mötena nu i början, att träffas och att se skogen för att förstå den. Däremot är det smidigt att följa upp saker och ting digitalt och vi har även en digital skogsbruksplan, där vi får en bra överblick av beståndet, säger Lotta.
Att fastställa målen med skogen är en process som får ta lite tid.
– Vi delägare har olika bakgrunder och kan ha olika synsätt på saker och ting. Det går inte att ta beslut i en handvändning. Det jag fokuserar på nu är att ta fram så mycket fakta som möjligt och därefter kan vi delägare sätta oss ned tillsammans och göra planer för skogen.
Förutom att få mycket stöd och rådgivning från virkesköparen på Stora Enso har Lotta också varit på informationsträffar på banken om generationsskifte och satt sig in i juridiken. Allt för att få en bättre inblick i hur man förvaltar en gård.
– Huvudmålet är att vi ska fortsätta att förvalta gården och marken runtomkring på ett bra sätt. Det är ett ansvar vi har från våra förfäder och kommande generationer. Detaljerna kan vi slipa på. När det gäller skogen tror jag att vi måste hitta balansen mellan att ha en lönsam skog, men att visa hänsyn och skydda vissa delar, säger Lotta.
En gång om året träffas delägarna på Juhola. Då pratar de om vad som är aktuellt att göra på gården och hur ekonomin ser ut. Sedan skickar Lotta ut uppdateringar under året för att delägarna ska få en inblick i vad som händer.
Alla byggnader ska underhållas. De senaste åren har de bland annat murat om skorstenen, bytt ut stockar på visthusbodar och uthus, tagit fram en vacker pärlspont bakom masonitskivor i boningshuset och satt in nya köksluckor.
– Det handlar mycket om ytunderhåll, säger Lotta.
Smaker från finnskogen
Gården är inte öppen för besökare, men ibland görs undantag. Under hösten har Karlstad universitet anordnat en konferens i samarbete med länsstyrelsen i Värmland om skogens mångbruk och då har dörrarna stått öppna i finngården. Lotta, som har en bakgrund som pralinmakare har tagit fram en ny pralinkollektion för det tillfället.
– Jag har gjort praliner med smaker från finnskogen som hjortron, lingon, blåbär och gran. Jag har också tagit fram en pralin med rökig whisky som får symbolisera rökstugan, En annan pralin har
smak av kaffe och kardemumma, vilket avspeglar den gästfrihet som skogsfinnarna visade när de fick besök.
Tidigare drev Lotta ett företag i Åkersberga som tillverkade praliner, men idag har hon det mer som en hobby.
– Jag älskar att tillverka praliner och lägga dem i vackra askar. Det är en kreativ och härlig skapandeprocess, säger hon.
Älgjakt i Värmland
Lotta bor med man och två söner i Åkersberga och gillar kontrasten mellan Stockholm och lugnet i Värmland. Hennes plan är att åka till Värmland oftare med familjen.
– Vi åker längdskidor och det finns jättefina spår här i närheten. Jag och min man gifte oss på Juhola, han är från Frankrike och de franska gästerna häpnade av den
här naturen!
Förra året tog Lotta jägarexamen. Under hösten har hon varit ute på sin första älgjakt.
– Det är ett jättebra och kul sätt att få lära känna mina släktingar och lokalbefolkningen här. Det kanske inte är självklart att komma från Stockholm och få vara med i ett jaktlag i Värmland, Men de har tagit väl hand om mig och varit så tillmötesgående. Sedan är det nytt för mig att jaga, men jag älskar att vara i skogen. När jag går i den värmländska skogen doftar det på ett visst sätt och det går rakt in i hjärtat.
