Aktivt skogsbruk och biologisk mångfald – går det att kombinera?

Skogen ska brukas så att alla arter i skogen kan fortleva, det säger Sydveds skogsbruksutvecklare Niklas Fogdestam och tillägger att förutsättningarna för biologisk mångfald har förbättrats de senaste 20–30 åren.

Varför är det viktigt med biologisk mångfald?
– Det finns flera anledningar. För det första handlar det om livsviktiga och oersättliga ekosystemtjänster. Tar man bort en pusselbit, så försvinner kanske en annan, vilket i sin tur leder till att en tredje mer ”v ktig” art försvinner. Vi vet inte alltid i förväg hur allt påverkas. Ju fler arter som finns, desto starkare är ekosystemet och kan klara extrema händelser som översvämningar, torka, skogsbränder och sjukdomsalstrande bakterier.

Ett exempel är att vi för vår dagliga livsmedelsförsörjning är beroende av maskar som gör jorden bördig och insekter som pollinerar och bekämpar skadeinsekter. I sin tur ger troligen skadeinsekterna oss andra nyttor som vi idag inte fullt ut känner till.

Ur ett moraliskt perspektiv är det naturligtvis orimligt att människan som art ska ha rätt att utrota en annan art. Tittar man närmare på medicinska skäl så har vi redan i dag nytta av mediciner som har substanser från djur och växtriket.

– Ett exempel är det blå blodet från dolksvansen, även kallad hästskokrabba, som bland annat lever längs med USA:s atlantkust. Blodet används för att testa nya vacciner. Cancerläkemedlet Taxol från idegranen och tuppkammar mot artros är andra exempel. Idag har vi förmodligen bara skrapat på ytan, vad gäller biologiska ämnen som kan verka läkande, tror Niklas.

Hur påverkas biologisk mångfald av avverkningar?
Precis som annan mänsklig aktivitet har skogsbruket inverkan på den biologiska mångfalden. Både växter och djur kan påverkas på olika sätt.

När man har avverkat trivs växter som är vana vid skugga inte lika bra som tidigare. Å andra sidan gynnas arter som trivs bäst i ljusa miljöer, som till exempel hallon, mjölkört och bräken. För de vilda djuren innebär det att de inte kan gömma sig på samma sätt, men att de får desto mer att äta av på hygget, säger Niklas.

Även kulturbetingade arter, som till exempel blommor och gräs i beteshagar, vill ha ljusa miljöer för att trivas.

– Det är svårare att få dem att överleva om vi bara låter skogen växa som den vill, det vill säga inte brukar den. Risken är också stor att skuggföredragande arter, som gran och bok, så småningom tar över mark på bekostnad av ljusföredragande arter.

Hur ser det ut i dag med biologisk mångfald i svenska skogar?
– Tittar man tillbaka till 1940-talet, när man skötte skogen med handverktyg och häst, ser man att den biologiska mångfalden har ökat för däggdjur och minskat för insekter.

– Flyttar vi oss framåt i tiden till 1990-talet, när skogsvårdslagen kom och skogsbruket började jobba med skogsbrukscertifiering, så har många biologiska värden blivit bättre. Många av de miljöer som är viktiga för biologisk mångfald har ökat; vi har fler grova träd, lövträd och död ved. Död ved fungerar som livsmiljö åt framför allt insekter och svampar, men är också viktiga för en del mossor och lavar. Så jämfört med 1970-talet så har den biologiska mångfalden i skogen troligtvis ökat, konstaterar Niklas.

Hur jobbar skogsindustrin med biologisk mångfald?
– När man pratar om klimat och biologisk mångfald är en av startpunkterna Klimatkonventionen från FN:s världsmiljökonferens i Rio. Världens länder samlades för att enas om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna.

Nu finns 17 globala mål som syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen. Målen, som ska vara uppnådda 2030, har anpassats till nationsnivå. Ett av Sveriges mål för miljön är Levande skogar. Skogsstyrelsen har sedan brutit ned målet till det man kallar Gröna steg för levande skogar.

– Dessa steg kan man sedan som enskild skogsägarna utgå från och göra egna åtgärder i sin skog, tipsar Niklas.

Under 2024 kommer den statliga miljömålsberedningen arbeta fram riktlinjer och åtgärder för hur Sverige ska leva upp till EU:s krav för användning av mark och biologisk mångfald.

Hur värnar Sydved den biologisk mångfalden?
– Ett exempel är att vi vid avverkningar eller andra åtgärder i skogen, som markberedning, plantering och röjning tar extra hänsyn till känsliga områden där det finns en rik biologisk mångfald. Vi följer alltid företagets miljöstandard Generell Naturvård, som är mer omfattande än skogsvårdslagen och utgår från kraven inom skogsbrukscertifiering, säger Niklas.

Några exempel är att vid avverkningar skapa högstubbar, gynna lövträden och lämna hänsynsytor och naturvärdesträd.

– Vi hjälper också skogsägarna med naturvårdande skötsel och undviker att skada skogens kulturarv som kolbottnar, odlingsrösen och torpgrunder.

Sydved jobbar sedan många år aktivt med skogsbrukscertifiering, både FSC® och PEFC. Skogsägaren
I korthet innebär det att ägaren lovar att undanta en viss areal för naturvård och att följa övriga certifieringsregler för hur skogen ska brukas.

– 63 procent av skogen i Sverige är certifierad. På Sydved har vi cirka 3 000 skogsägare som är certifierade plus att vi gör affärer med dem som är certifierade
genom andra företag, berättar Niklas.

Vilken roll spelar skogsbruket för klimatet?
Växande skog fångar upp koldioxid ur luften och lagrar den som kol i träd och mark. Så fort träden dör – av ålder, stormar, brand eller insekter – så börjar de brytas ner och avge koldioxid.

– Argumentet att låta träden stå kvar för att binda koldioxid är därmed bara giltigt så länge någon kan lova att träden kommer att leva vidare vilket naturligtvis är omöjligt. Ett sätt att öka mängden kol som lagras är genom att öka virkesförrådet, det vill säga bruka skogen på ett hållbart sätt.

Kan man förena biologisk mångfald och aktivt brukande av skogen på ett bra sätt?
– Skogen är viktig för klimatet. Sedan behöver samhället produkter som skogen kan ge oss. Vi avverkar träden för att de behövs till papper, virke, energi och för att utveckla nya produkter som kan ersätta bland annat produkter baserade på fossil olja, resonerar Niklas.

I Sverige finns en hel del skogsmark som inte brukas med fokus på produktion, runt 25 procent, enligt SCB. Det är både frivilligt och formellt skyddade områden. I siffran ryms även skogliga impediment och marker som inte är lämpliga för skogsbruk.

– Men i de flesta skogar som har brukats tidigare kan man fortsätta bruka skogen och samtidigt värna den biologiska mångfalden om man bara tänker till lite, säger Niklas.

Han säger också att det är svårt att mäta biologisk mångfald på ett enkelt sätt, då är det enklare att mäta viktiga livsmiljöer för skyddsvärda arter, till exempel död ved och naturvärdesträd.

– Ett sätt är att mäta antalet viktiga livsmiljöer och kvaliteten på dem, både innan och efter en skoglig
åtgärd. Även om vi tar bort många levande träd skulle vi kunna skapa nya viktiga livsmiljöer genom att skada levande träd som så småningom ger död ved i olika former.

Så länge träden har ett ekonomiskt värde, idag i form av massaved, timmer eller bränsle (i morgon kanske det är något annat?) så kommer träden att vårdas av skogsägaren och samhället. Exempelvis genom plantering, nya skogsbilvägar och forskning om skadeinsekter och brandbekämpning.

– Den svenska modellen är bra, vi har hittat en rimlig balans mellan virkesproduktion och biologisk mångfald och sociala värden, som att det finns vandringsleder och att det ser trevligt ut i skogen. Vi
värnar också vårt kulturarv, och lämnar kulturstubbar som markerar ut till exempel gamla kolmilor.

– Ett aktivt skogsbruk är viktigt för såväl klimat som bioekonomi. Vi lär oss hela tiden och min uppfattning är att man måste kunna bedriva både ett hållbart och ansvarsfullt skogsbruk och värna den biologiska mångfalden, summerar Niklas Fogdestam.