Arterna som gömmer sig i din skog

Växter, lavar, småkryp, svampar och gamla stubbar. De är alla viktiga på olika sätt.

– En skog är ett ekosystem i sig, en stor osynlig väv av pågående samarbeten mellan hundra- eller tusentals arter och deras livsmiljö, berättar Lina Lejonberg, naturvärdesspecialist på Stora Enso Skog.

– Ta en tall till exempel. Tallen kan bli så gammal som 1 000 år i säregna fall. Sedan, efter sin död, kan den ändå fortsätta stå upp i flera hundra år och därefter fortsätta sin tillvaro som fallen låga i ytterligare flera hundra år.

Under alla dessa århundraden är tallen i sin tur både livsmiljö och samarbetspartner för oräkneliga andra arter och livsformer. Först som levande och sedan som död. I efterlivet blir den på ett sätt ännu mer full av liv än när den levde, konstaterar Lina.

Låt silverstubben stå kvar

Förr i tiden, när återkommande skogsbränder var en naturlig del av skogens liv, fanns det många träd som hade blivit skadade av bränder. Träden fick ett tätvuxet och kåd-impregnerat virke av en kvalitet som knappt finns att se i skogarna idag, utom i form av gamla silverstubbar som skimrar mellan träden i en del skogar. Silverstubbarna är livsviktiga för alla de arter som behöver den sortens död ved för sin överlevnad.

Ett annat exempel är den ovanliga vitryggiga hackspetten som hackar ut sina bohål och hittar föda i stående döda lövträd. Den älskar larver och vedlevande insekter och är beroende av lövträdsrika skogar med mycket död lövved, på samma sätt som 200 andra hotade och känsliga lövskogsarter är.

– Så har du silverstubbar eller gammal död ved i din skog, låt de gärna stå kvar, föreslår Lina.

Mosippan gillar bränder

Mosippan (även kallad Lady of the Snow) är en ovanlig blomma som trivs på sandmarker i torra tallskogar som tidigare präglats av bränder. Den är känslig för konkurrens från andra växter så när ris och annat brinner får mosippan fritt spelutrymme att växa.

– Om du har lyckan att skönja en mosippa i din skog kan du som inte har möjlighet att naturvårdsbränna, rensa bort vegetation runt blomman för att minska konkurrensen från andra växter, säger Lina.

I din skog finns förhoppningsvis också mycket mykorhizza, svampens rötter som lever i symbios med träden genom sammankopplingar mellan rotsystemen. Svamparna kan frigöra viktiga mineraler och näringsämnen i marken. På så vis vitalitetsgödslar svampen träden och gör att de kan ta upp mer vatten. Träden ger i sin tur svamparna överblivet socker, vilket gör att de kan producera stora fruktkroppar och sprida fler sporer, som blir nya svampar.

– På så sätt bidrar faktiskt mykorhizzasvampen till att din skog växer bättre. Mykorhizzasvampar gynnas av hyggesfritt skogsbruk eller att du lämnar en skärm med äldre träd under längre tid, alternativt att du sparar enskilda evighetsträd eller mindre trädgrupper med gamla träd. Genom de åtgärderna dör inte rotsamarbetet ut, förklarar Lina.

Hänglavar åtråvärda för fåglar

Hänglavar är åtråvärda för många mesfåglar. I lavarna gömmer sig nämligen insekter och småkryp som mesarna äter. De vanligaste hänglavarna i Sverige är tagellavar, skägglavar och garnlav. Tagellavar har mörka barkpigment och är skyddade för starkt solljus och kan trivas i trädtoppar, medan skägglavar och granlav är känsligare och växer längre ned på träden.

Hänglavar är främst förknippade med gammelskog i norra Sverige, men de kan också etablera sig i ny skogom det finns äldre skog i närheten. Klimatet i en flerskiktskog kan gynna lavar. De är inte lika utsatta för väder och vind och samtidigt får de lite solexponering genom luckorna i den brukade skogen.

Det som kallas vitmossa eller fönstermossa och används i adventsljusstakar heter egentligen fönsterlav
och går under samlingsnamnet renlav. Fönsterlaven har fått sitt namn av att den förr sattes i utrymmet mellan ytter- och innanfönster för att samla upp fukt. Den växer på väldigt karg mark där jorden är torr. Renlav är renens viktigaste föda under vintern.

Totalt är de svenska skogarna ett hem för hela 25 000 arter.

– Artrikedomen bidrar till skogens vitalitet. Att ha ett välfungerande ekosystem i sin skog kanske blir allt viktigare för att behålla motståndskraft mot framtida insektseller svampangrepp eller effekter av klimatförändringar, säger Lina.