Länge var det stål, flinta och fnöske som gällde för den som ville göra upp eld. När den svenska säkerhetständstickan uppfanns på 1840-talet revolutionerade den en hel värld, och med Jönköping som centrum blev Sverige tändsticksnationen framför andra. Och så är det faktiskt än i dag. Swedish Match är en av världens största tillverkare av tändstickor.
Företagets fabriker i Vetlanda och Tidaholm producerar 200 miljoner tändstickor varje dag, och de allra flesta går på export. Cirka 40 procent av produktionen säljs inom Europa och resterande till länder i Afrika, Centralamerika, Karibien, Oceanien och Mellanöstern.
– Vi producerar och säljer tändstickor under 175 olika varumärken och varje land har ”sitt” favoritmärke, berättar Jonas Nordqvist som är produktionschef för fabrikerna i Vetlanda och Tidaholm.
Splinten, det vill säga själva stickan, görs i Vetlanda och tändsatsen appliceras i Tidaholm innan tändstickorna packas. Här produceras och trycks även ämnena till askarna. Swedish Match har också en fabrik i Brasilien.
– Vår tillverkning i Sverige är den största i Europa, Ryssland inte medräknat.
Direkt från din skog
Tändstickor tillverkas uteslutande av aspvirke.
– Aspen är hållfast vilket gör att tändstickan inte knäcks när man drar den mot plånet. Aspvirket har också en god förmåga att suga upp paraffinet som appliceras på stickan innan den doppas i tändsatsen. Rent processtekniskt är det också bra att aspen inte heller innehåller någon kåda, vilket underlättar i tillverkningen, förklarar Jonas Nordqvist.
Swedish Match är sedan lång tid tillbaka en av Sydveds samarbetspartners som köper aspvirke från våra leverantörer.
– Vi köper aspvirke, vanlig asp och hybridasp, från Götaland och Svealand, annars blir transporterna för långa. Då vi har en certifierad produkt, både avseende tändstickor och askar, så vill vi gärna ha FSC-certifierat virke.
Det är inte alla aspar som får förtroendet att bli tändsticksvirke. Eftersom virket ska svarvas ställs stora krav på stocken som ska vara fri från lagringsröta, tickor och insektsskador. Diameter, krökar och storlek på kvistar är andra faktorer som spelar in.
Näst vanligaste lövet
För Daniel Axelsson, som är Sydvedare i trakterna kring Lammhult, är aspen ett välkommet inslag i en annars ganska barrdominerad vardag.
– Efter björken är aspen vårt vanligaste lövträd. Ändå är det bara någon enstaka procent av det totala svenska virkesförrådet som utgörs av asp. Eftersom aspen är väldigt omtyckt av älg och rådjur blir den hårt betad, och därför är det relativt ovanligt med rena aspbestånd. Det vanligaste är att den förekommer som inslag i blandskog.
För den som vill skapa ett aspbestånd finns det två alternativ. Antingen plantering, då man ofta väljer den snabbväxande hybridaspen, eller naturlig föryngring via rotskott. Hybridaspen har i princip samma egenskaper som den vanliga aspen och kan därför användas för samma ändamål.
– I samband med en avverkning eller på gammal övergiven åkermark kan det bli stora uppslag som ger möjlighet att skapa en aspmiljö. Om du satsar på plantering så skulle jag nog rekommendera att du hägnar som skydd mot viltet, resonerar Daniel Axelsson.
Aspen har en omloppstid på 50-60 år, hybridaspen är oerhört snabbväxande och blir mogen på halva tiden.
– För tändsticksvirke bör aspen avverkas i tid. Ju äldre träden blir desto större blir risken att de utvecklar röta och får skador. Samtidigt är aspen stormfast och kan bli väldigt grov och hög med potential att utvecklas till naturvärdesträd. Sådana aspar bör lämnas kvar vid föryngringsavverkningen. De brukar dessutom bli riktiga favoriter hos hackspetten!
Var rädd om grönkronan
Skötselmässigt påminner aspen om björken, även om den tål att stå något tätare inledningsvis. Första röjningen bör ske när stammen är mellan tre och fem meter hög. Den behöver inte göras för hårt, då aspen har en tendens att skikta sig själv, samtidigt som man håller tillbaka uppslag av nya rotskott. Efter andraröjningen, som bör ha gjorts innan stammen är tio meter, är det lämpligt med ett avstånd på närmare tre meter mellan träden.
En förstagallring kan göras när medelhöjden är kring 13 meter och vid slutgallringen är det lämpligt att sikta på omkring 500 stammar per hektar.
Sätter du hybridasp uteblir röjningen; eftersom träden växer så snabbt sätter man dem glest och de går direkt in i gallringsfasen, poängterar Daniel Axelsson.
– För aspen är det väldigt viktigt att ha en stor grönkrona, halva trädets höjd, under hela omloppstiden. Insatserna bör anpassas så att kronan hela tiden har utrymme att utvecklas. Går kronorna in i varandra har du väntat för länge. Förutom att aspen är ett trevligt inslag som ger variation i din skog så kan ett välskött aspbestånd vara en bra affär.
– Det finns beräkningar som visar att framförallt hybridaspen kan konkurrera med barr rent lönsamhetsmässigt, och då tänker jag på aspmassaveden som är eftertraktad för pappersmassa på grund av sin ljushet. Vårt mångåriga samarbete med Swedish Match ger oss också en säker avsättning på virket. Om du funderar på att öka lövandelen i din skog så är aspen definitivt ett alternativ till björken.
En lysande framtid
Hos Swedish Match noterar man en fortsatt global efterfrågan på miljövänliga alternativ och spår tändstickan en lysande framtid. Långsiktighet är nyckelordet i den stolta svenska tändsticksindustrin som snart har 200 år på nacken. Jonas Nordqvist har varit med i 20 av dem och älskar sitt jobb.
– Tändstickstillverkning är spännande eftersom den är så komplex. Här finns allt från avancerad träbearbetning till kemi och tryckeriverksamhet. Även om tillverkningen i dag är automatiserad så är det fortfarande ett hantverk som ställer stora krav på medarbetarnas kunskap och erfarenhet.
