En del skogsägare lejer ut hela planteringen, andra väljer att plantera en del eller hela hygget själva. Oavsett vilket är det klokt att inte ska chansa med föryngringen utan ge den nya skogen den bästa starten.

En del skogsägare lejer ut hela planteringen, andra väljer att plantera en del eller hela hygget själva. Oavsett vilket är det klokt att inte ska chansa med föryngringen utan ge den nya skogen den bästa starten.

Aktuellt / Senaste nytt

En säker start för nästa generation skog

Publicerad 2025-03-19

– Återinvestera en del av intäkten från slutavverkningen i en kvalitativ föryngring. Att göra rätt från början ger det nya beståndet bäst förutsättningar och ökar chansen att du får en frisk och produktiv skog, säger Sydveds Anders Ehrenström.

Plantering är den vanligaste och mest effektiva metoden för att få upp ny skog.

– Det ger föryngringen en snabb start på tillväxten, så att den står sig starkare mot konkurrerande vegetation, säger Anders Ehrenström, chef för Skogliga tjänster på Sydved. Men själva föryngringsprocessen börjar redan när man planerar slutavverkningen.

– När du går en runda i den gamla skogen kan du förhållandevis enkelt skaffa dig en bild av hur träden växer och trivs. Det du då ser kan vägleda dig i valet av trädslag i den nya skogen och vilken metod som utifrån det passar bäst för föryngringen, tipsar han.

Förädlade plantor ger bra start

Ledordet är ståndortsanpassning, det vill säga att välja rätt trädslag till marken. Till exempel så trivs tallen bättre än andra trädslag på torra och magrare marker – du känner igen marken genom att det ofta växer lingon och ljung där. På mer bördig och fuktig mark, ofta med inslag av gräs, passar gran eller björk bättre. På lerjordar kan man välja ek.

– Att göra rätt redan från början ger skogen ett försprång. Genom att plantera de rätta träden för marken och ta hand om dem på ett ansvarsfullt sätt skapar du en frisk och produktiv skog.

De flesta skogsägare väljer att föryngra genom plantering, men man kan också föryngra genom frösådd och naturlig föryngring.

– Tack vare att det finns förädlade plantor av högkvalitet är plantering den metod som ger bäst start i
tillväxten på den nya skogen. Förädlade plantor växer bättre än plantor som kommer från naturlig fröspridning i skogen, berättar Anders Ehrenström.

Markberedning ger gynnsamt växtklimat

Men innan plantorna ska i marken bör du markbereda hygget. Det innebär att man maskinellt vänder jorden så att mineraljorden blottläggs.

– När du markbereder skapar man ett gynnsammare växtklimat. Temperaturen i marken höjs och
plantan får bättre vatten- och syrebalans.

Ett annat stort plus är att de nya plantorna får ett bra skydd mot snytbaggen, eftersom mineraljorden ligger blottad och snytbaggen inte tycker om att vara på öppna ytor.

– Om hygget inte är för stenigt, brant eller blött är det alltid bäst att markbereda. Särskilt gäller det på bördiga marker, där plantorna behöver ett försprång så att de klarar konkurrensen från gräs och annan vegetation. Det går att få upp skog utan att markbereda, men risken är högre att man inte får upp den skog man vill ha, betonar Anders Ehrenström.

Anders Ehrenström, Sydved.

Anders Ehrenström, Sydved.

Val av planttyp

När du vet vilka trädslag du vill satsa på så är nästa steg att välja rätt typ av planta. Huvudtyperna är täckrot, barrot eller en kombination av de båda, pluggplantan.

Täckroten odlas i en kruka och har en jordklump med sig. Den är något spädare än andra planttyper, men har i jordklumpen många finrötter som ger den en bra tillväxtstart. Barroten har fria rötter och är ofta grövre än täckroten, vilket gör att den tål snytbaggegnag och konkurrens från annan växtlighet bättre än täckroten.

Pluggplantan, eller TePlus som den också kallas, har först odlats i en kruka och sedan planterats om på friland. Den är stor och grov som en barrot, men har med sig en torvklump i mitten av rotsystemet som gör att den har mer intakta finrötter. Det gör att den har bättre förutsättningar för en god start.

– Täckrotsplantan är vanligast, då den är enklast och snabbast att plantera, säger Anders Ehrenström.

Hur många plantor som behövs på ett hygge regleras i grunden av skogsvårdslagen. Det måste finnas minst 1 500 plantor per hektar tre år efter avverkningsåret.

– Men du måste ha lite marginal då det tyvärr alltid finns en viss avgång. Traditionellt sett har plantantalet ofta styrts av hur bördig eller mager marken är.

På bördigare marker har man satt tätare mellan plantorna och på magrare marker något glesare. Ett bra riktvärde är att sätta plantorna med ungefär två meters lucka, vilket resulterar i cirka 2 500 plantor per hektar. Plantorna som sätts ska ha så bra förutsättningar som möjligt. Tänk på att det är viktigare att välja rätt planteringspunkt än att strikt hålla på avståndet mellan plantorna.

– I de flesta fall bör planteringspunkten vara högt belägen, så att plantan får god syretillgång och värme. Är marken torr så är det bra att placera plantan lägre i fåran och är det blöt mark så ska du sätta plantan högre, det minskar risken för drunkning.

Hantera den känsliga plantan rätt

A och O är alltså att ge plantan den start den behöver. Att markbereda, satsa på rätt plantor och välja en planteringspunkt.

Att hantera den känsliga plantan rätt vid planteringen är också viktigt, rötterna är känsliga för uttorkning. När man har fått plantorna och de har tinats upp bör de planteras snarast. Under tiden bör de förvaras svalt eller i skugga.

– En del skogsägare lejer ut hela planteringen, andra väljer att plantera en del eller hela hygget själva. Oavsett vilket man gör så tycker jag att man inte ska chansa med föryngringen utan ge den nya skogen den bästa starten. Använd alltid en del av inkomsten från slutavverkningen till en kvalitativ föryngring, det är en smart återinvestering som kommer öka värdet på din skogsfastighet.

    Föryngring steg för steg

  • 1. Välj trädslag
    Låt den gamla skogen och marken ge dig vägledning. På torra marker växer ofta lingon och ljung – där trivs tallen bäst. På friskare marker där det växer blåbär passar granen bra och på fuktigare mark med gräs passar björk bättre.

    2. Beställ plantor
    Gör det i god tid, gärna hösten innan. Då är chansen störst att få de plantor som passar bäst för din skog. Plantorna bör vara behandlade mot snytbaggeangrepp.

    3. Markbered
    Markbered innan plantering. Markbereder du på hösten innan plantering så hinner jorden sätta sig. Ökar chansen till ett bättre resultat.

    4. Plantera
    Av tradition planterar många skogsägare på våren, med start från när tjälen har släppt och fram till runt midsommartid. På de flesta marker kan man plantera också under hösten, fram tills det blir tjäle.

    5. Kontrollera
    De första åren är tuffast för plantorna. Hur har de stått emot betesskador, kalla vintrar och konkurrerande vegetation? Gör en första återväxtkontroll en växtsäsong efter plantering och sedan en gång till efter tre år. Tidig vår eller sen höst är en bra tid att gå ut och titta, för då syns de gröna plantorna tydligt mot den bruna växtligheten.

    Kort om föryngringsmetoderna

  • Plantering
    Du kan plantera på nästan alla marktyper. Det är vanligast att markbereda innan plantering av hygget.

    Naturlig självföryngring
    Kräver alltid någon form av markberedning. Fungerar på rätt mark och under rätt förutsättningar. Lyckade självföryngringar av tall får man ofta på magrare marker där gräsväxten inte blir för stor och hämmar tallplantorna.

    Sådd
    Kräver alltid någon form av markberedning. Jämfört med plantering några år längre föryngringstid. Lägre föryngringskostnad. Rekommenderas inte på bördiga eller blöta marker.

    Tips!

  • Ett skogligt bollplank
    Kontakta gärna din virkesköpare om du vill ha rådgivning eller hjälp med din föryngring. Han eller hon kan hjälpa dig med allt från val av trädslag, markberedningsmetod, planttyper, plantering med mera.

    Beställ skogsvård
    På vår webb sydved.se kan du själv också köpa plantor, beställa markberedning, planering och röjning. Logga in på dina personliga sidor på Min skog.

Text: Annsofie Öhman Foto: Lasse Arvidson