Urban Wahlberg, på Drone center Sweden, bekräftar Anton Holmströms uttalande.
– Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken.
Urban var bland annat ansvarig för Drone Zone på Elmia Wood och arrangerar Sveriges största branschmässa, UAS Forum Sweden, för drönare.
– Intresset på Elmia Wood var väldigt stort och stärker bilden av att drönare inom skogsbruket är hett, säger Urban.
– Jag var faktiskt lite chockad över att kunskaperna och intresset hos skogsägarna var så stort. Jag mötte många som redan tillämpade tekniken på sin fastighet. Därmed kommer också kraven på organisationer som jobbar med skog att ligga långt framme med tekniken, säger Anton Holmström.
Bara i år räknar han med att Skogsstyrelsen kommer att utöka sin drönarpark från cirka 20 till över 50.
– 15 procent av fältpersonalen kommer att vara utrustad med drönare efter det. Våra beräkningar är att drönare idag används i varierande grad av ungefär 3 000 skogsägare. Prognosen för 2020 är över 30 000 användare. Och jag tror faktiskt det är lågt räknat, säger Anton Holmström.
Hobbydrönare v/s proffsdrönare
Idag går det att köpa en helt okej kamerautrustad drönare för 10000–15000 kronor.
– Det har gjort att tekniken är tillgänglig för många. Sedan tror jag på en utveckling där "hobbydrönaren" är en nisch och företag som satsar på tjänster kopplat till "proffsdrönare" en annan, säger Urban Wahlberg.
Anton Holmström spekulerar kring den roll drönartekniken praktiskt kommer ha inom skogsbruket.
– Teknikutveckling som sparar tid, sparar också pengar. Och det är den typen av utveckling som brukar få genomslag. Drönartekniken kan göra allt detta med skogsbruket. Med drönaren som ett aktivt inslag i avverkningsplanering, uppföljningar med mera så kan mycket tid sparas. Våra tester visar att man flyger över och inspekterar ett hektar på ett par minuter. Det gör du inte till fots.
Att "bara" köpa virke kommer inte fungera. Det blir allt viktigare att bygga relationer med skogsägaren, och utveckla tjänster och skoglig rådgivning på ett brett plan, säger Anton.
Styra plantskyddsgivan?
Idag är det främst möjligheterna med inventering från ovan som framhålls.
– Jag brukar faktiskt rekommendera att inte filma och fota allt. Utan överblicka det i skärmen i realtid som vid en vanlig inspektion. Annars finns risken att du hamnar i ett läge där du sparar onödig information. Givetvis kan det finnas tillfällen som behöver filmas och fotas, men inte som regel. Fundera på hur du inventerar till fots, vad fotar och filmar du som du sedan sparar?
Teknikutvecklingen gör också att man kommer utrusta drönaren med annat än traditionell kamera:
– Värmekamera. Radar. System som ser ner genom bladverk eller kan scanna ner i marken. Sedan är mjukvaruutvecklingen viktig – det vill säga system för att hantera den insamlade datan och sammanföra den med annan befintlig data. Då kan det blir riktigt spännande, säger Urban Wahlberg.
Används inom jordbruket
Inom bland annat jordbruket används drönare för att styra vattensystem. Sensorer får uppgifter om fuktighet i marken, beräknad nederbörd med mera och styr vattengivan utifrån det.
– Drönare som styr annan teknik är ingen utopi. Inom skogsbruket kanske det kan användas när plantor ska skyddas från angrepp till exempel, säger Urban Wahlberg.
– Drönartekniken håller på att flyga över tröskeln från "leksak" och "bra att ha" till att bli ett nödvändigt inslag i planeringen av skogsarbetet. Det kommer att bli tydligt de kommande åren, säger Anton Holmström.
September 2017
