Forskningen guidar dig rätt om gallring

Ungefär en tredjedel av all skog som avverkas i Sverige kommer från gallring.

– Det är många hektar vi pratar om, så det påverkar en stor areal. Genom att forska om gallring kan vi hitta metoder för att bibehålla tillväxt och värden i beståndet, säger Urban Nilsson, forskare på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Fler torrperioder i framtiden
Ett viktigt forskningsområde just nu handlar om hur man ska sköta skogen när klimatet på jorden förändras. Vi står inför fler torrperioder i framtiden, hur påverkar det hur vi ska gallra våra skogar? Amanda de Castro Segtowich är doktorand på SLU och forskar just om detta.

– De riktlinjer om gallring som används i Sverige idag skapades utifrån att brist på kväve och ljustillgång är de främsta begränsande faktorerna för trädens tillväxt och vitalitet. Men i framtiden, med tanke på klimatförändringarna, kan även brist på vatten begränsa, säger hon.

Amanda undersöker gallringens betydelse för att minska effekten av torkan i tallskogar och tittar därför på hur gallrade bestånd beter sig i torrare perioder, jämfört med ogallrade.

– De tidiga resultaten av min forskning visar att de träd som finns i en kraftigt gallrad skog påverkas mindre av torka än träd i en ogallrad skog, vilket visar på en positiv effekt av gallring för trädens tillväxt, säger hon.

Med andra ord kan man motverka torkstress hos träd genom gallring. Med färre träd i beståndet finns det en större tillgång till vatten för varje träd.

– Samtidigt minskar man skogens totala tillväxt om man gallrar för hårt. Det blir en avvägning vad som gynnar skogen bäst, säger Urban Nilsson.

Breda stickvägar från början
En annan upptäckt som gjorts i forskningen handlar om stickvägar, där skördare och skotare arbetar sig fram i beståndet. Det är vanligt att man tar upp smala stickvägar vid första gallringen, för att inte behöva ta bort träd i onödan. Problemet är att när man gör en andra gallring så klarar inte de större maskinerna att komma in på stickvägen.

– Ett råd jag vill ge till skogsägare är att göra en bred stickväg från början inför första gallringen. Det kanske ser brutalt ut, men tillväxtförlusten är liten och på sikt så tjänar du på det, säger Urban.

Ta inte bort livskraftiga träd
Hur mycket ska man gallra då enligt forskningen?

– Man kan variera gallringsstyrkan i ett bestånd. Vissa täta partier behöver gallras mer, medan andra delar av beståndet behöver gallras mindre. Detta kan vara svårt att avgöra i en skogsmaskin. Därför håller vi nu på att använda data från lasermätningar, så att föraren enkelt kan utläsa på en digital karta i skogsmaskinen vilka partier som är glesa och vilka som är täta, berättar han.

Att träden är jämnt placerade kan se prydligt ut, men det är onödigt.

– Om det står två fina träd bredvid varandra, lämna dem. Ta inte bort livskraftiga träd för att de inte är jämnt fördelade. Träden är bra på att ta upp resurser omkring sig, även om de står gruppvis.

Blandat bestånd gynnar mångfalden
En viktig del i forskningen är att undersöka hur man kan gallra för att gynna den biologiska mångfalden. I norra Sverige görs exempelvis olika försök för att titta på hur man kan gallra för att bidra till ljusa partier på marken, vilket gynnar lavar som renarna äter. Renens vinterbete består bland annat av marklavar som finns i tallskog och hänglavar som är vanligast i gammal granskog. De behöver solljus och gynnas av gallring.

Något annat som gynnar biologisk mångfald, men även produktionen, är att satsa på ett blandat bestånd med olika trädslag. Intresset för lövträd ökar i Sverige och flera forskningsprojekt pågår just nu för att hitta gallringsstrategier för dessa trädslag.

– Vi har mycket erfarenhet av gallring av tall och gran. Men klimatförändringarna gör att vi måste använda olika trädslag mer för att sprida riskerna. I Finland har man forskat en hel del på gallring av björk och det är något som vi också fördjupar oss i. Hur ska man forma lövbeståndet för att skapa en så värdefull skog som möjligt? säger Urban.

Klimatförändringen skapar ovisshet
En utmaning för forskarna är klimatförändringarna och ovissheten om framtiden.

– När man forskade under 80-talet kunde man utgå från att klimatet skulle vara detsamma tio år framåt, men nu vet man inte det. Vi kommer förmodligen få ett varmare klimat, men kanske också fler torrperioder och annat som påverkar skogen. Därför måste vi vara snabbfotade och ha flera olika alternativ för hur vi ska sköta skogen. Det finns många olika metoder för gallring beroende på vad man vill med sitt bestånd, avslutar Urban Nilsson.