Framtidens trähus byggs med CLT

– Allt har följt planen, och vi har startat kommersiell produktion under årets första kvartal vilket vi hade som mål, berättar Maja Bergström som är projektledare på Gruvöns CLT-fabrik.

Maja Bergström ansvarade för fabrikens byggnation och har även etablerat organisationen som driver och producerar. Målet är att man varje år ska producera 100000 kubikmeter CLT på Gruvön. Råmaterialet som förädlas till CLT får man från sågverket som ligger vägg i vägg. Placeringen är vald med omsorg.

– Här på Gruvön hade vi ju redan en väldigt kompetent arbetsstyrka på sågverket och platsen ligger vid en logistisk knutpunkt som kopplar ihop E18, hamn och järnväg. Dessutom är det viktigt att vi har lokal råvaruförsörjning – allt trä som vi jobbar med levereras av Stora Enso Skog och hämtas från närområdet, säger Maja.

Miljön i första rummet

Att satsa på en fabrik som gör träelement för byggande ligger i tiden. Ett hållbart byggande som använder lokala råvaror och som innebär hus och byggnader med minskat koldioxidavtryck. Fabriksbyggnaden i sig är byggd av CLT från den egna produktionen i Österrike och resningen av byggnaden tog bara runt tio veckor. Fabriken är 1300 kvadratmeter stor. Genom att använda CLT istället för till exempel stål och betong för att bygga fabriken har miljöpåverkan hållits nere avsevärt.

– Vi har använt ungefär 3500 kubikmeter CLT till bygget. I och med det har vi bundit koldioxid som ungefär motsvarar 1 900 flygresor mellan Stockholm och Melbourne i Australien. Dessutom transporterades CLT:n från Österrike med tåg för att ytterligare minska koldioxidutsläppen.

Från ett skift till tre

Just nu kör produktionslinjen enskiftsmodell, vilket innebär att fabriken är bemannad åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Men det andra skiftet är under träning och under året ska det också vara igång.

– Under hösten ska vi dessutom anställa ytterligare nya medarbetare och så småningom gå upp till tre skift. Totalt anställer vi 60 nya medarbetare. Redan nu är vi världens största producent av CLT. Vi har två fabriker i Österrike som producerar, men vi kommer att lägga om till mer från Sverige framöver.

Viktiga plus i kanten

Enligt Maja har CLT många fördelar som byggmaterial. Bland annat är det ett väldigt miljövänligt material, eftersom det binder koldioxid och är helt förnybart. Det är kostnadseffektivt då det går snabbare och lättare att bygga med på byggplatserna. CLT kommer nämligen som förproducerade byggelement som inte behöver torka som betong.

– Sedan är det ett starkt material jämfört med dess vikt och det är tyst att bygga med, vilket ger trevligare och lugnare byggarbetsplatser. CLT är också flexibel. Det är lättare att korrigera på plats och att göra håltagning i väggar, och uppskattas av arkitekter då det möjliggör specialkonstruktioner och är lättare att designa, berättar Maja.

Intresset för CLT växer hela tiden och i Norden finns många miljömedvetna konsumenter som också har en vana att bygga och bo i trä.

– För oss är det naturligt, och nu när det finns möjlighet att bygga högre hus i trä, så tar vi till oss det nya materialet väldigt lätt. Intresset för att bygga skolor och kontor i trä är stort. Det ökar trivseln och forskning visar att man blir lugnare av att jobba i en träbyggnad.

Träbygge på höjden

CLT används till allt från enfamiljshus till 18-våningshus för boende, kontorsbyggnader och köpcenter. I Centraleuropa finns en mer etablerad marknad för byggelement i trä, men Maja tror på ett uppsving på den nordiska marknaden, framförallt i Sverige och Norge. Större intresse för CLT innebär också att fler producenter ger sig in i konkurrensen, något som Maja välkomnar.

– Det är roligt att andra också vill etablera CLT -produktion i Norden. Det är bra för CLT -marknaden och gör att fler kan välja att bygga i trä.

I maj klipptes bandet

Fabriken invigdes officiellt i slutet av maj.

– Det är kul att vara igång och att vår plan gått i lås. Det är också roligt att kunna nyanställa så många som vi gjort. Att anställa 60 personer påverkar området häromkring på samma sätt som att vi skulle ha gett 6000 personer jobb i Stockholm. Det känns så klart väldigt bra, avslutar Maja Bergström.

Juni 2019