Från frö till livskraftig planta

Det är en kylig, klar morgon i Sör Amsberg utanför Borlänge. En snirklig väg leder oss förbi Faluröda hus vid Dalälvens kant. Här, i utkanten av den lilla byn i Dalarna, ligger Stora Ensos plantskola. Utanför ett av växthusen skymtar tallplantor under ett tunt lager av snö.

– Snön fungerar som ett skydd för plantorna och när det blir lite kallare använder vi konstsnö för att skydda dem mot kyla, berättar Elisabet Dolff, plantskolechef i Sör Amsberg.

60 miljoner plantor produceras varje år på Stora Ensos plantskolor i Värmland, Dalarna och Gästrikland. Majoriteten av plantorna blir granar och tallar, men allt börjar med ett litet frö.

– Så här ser det ut, säger Emma Spåls, fröodlingschef på Stora Enso Plantor, och visar ett litet mandelformat korn i handen.

Kottar plockas för hand

Stora Enso är delägare i totalt 250 hektar fröodling, spridda i olika delar av landet. Många fröodlingar ägs av flera skogsbolag, det finns en trygghet i att sprida riskerna tillsammans.

Här i Sör Amsberg finns en 20 hektar tallodling samt en 25 hektar granodling. Träden planteras i rader på åkermark. Personalen gödslar, klipper och tar hand om träden i fröodlingen för att de ska producera kottar med goda egenskaper. Det tar i regel 15 år innan de första kottarna kan skördas. Sedan plockas de av för hand.

– Det brukar ske på hösten. Vi står i en skylift och har med oss hinkar som vi fyller med gran- och
tallkottar. Sedan tar vi in kottarna i våra växthus, där de eftermognar och lagras, berättar Emma Spåls.

När kottarna är mogna värms de upp i ugnar (klängning), som sedan körs i en roterande trumma så att kottarna släpper frön. Därefter skickas fröna vidare till Skogforsks fröstation i Sävar utanför Umeå, där de rengörs och rensas. Både tall- och granfrön har små vingar för att de ska kunna spridas med vinden. Men det är ett problem vid maskinell sådd och tas därför bort innan fröna skickas tillbaka till plantskolorna.

Förädlade plantor växer snabbare

Genom att korsa de bästa träden i flera generationer får man plantor med högre tillväxt och kvalitet. Förädlade plantor växer snabbare än självföryngrade. Plantering av förädlade plantor är ett sätt att öka skogens produktion. Träd med högre tillväxt binder dessutom mer koldioxid.

– Vi har fröodlingar från första generationen till den fjärde generationen. Den nyaste fröodlingen som vi har planterat är en tallodling i Askerud, som är fjärde generationens fröodling, berättar Emma Spåls.

Tre såddperioder

Sådden är indelad i tre perioder. Det innebär att alla växthus i Sör Amsberg fylls tre gånger med nysådd under en odlingssäsong. Torv fylls i odlingskassetter och en såddmaskin placerar ett frö i varje kruka.

Proceduren sker automatiserat på ett band, likt tomtarnas julverkstad. I växthusen gror fröna och blir till små plantor. De får vatten och näring genom en bevattningsramp. Efter ett antal veckor i växthusen flyttas plantorna ut på friland för att växa färdigt.

De två första såddomgångarna växer klart under första odlingssäsongen och levereras till hösten eller blir infrysta för leverans nästkommande vår. Den tredje såddomgången övervintrar utomhus – plantorna täcks med konstsnö som skyddar dem från kylan och vårsolen.

Ogräs rensas för hand

När vi kommer på besök står personal i växthuset och rensar ogräs från plantorna. Runt 15 personer jobbar här året runt, men när det är som mest att göra, med start under maj kommer många skolungdomar och säsongsarbetare. Allt ogräs rensas för hand, så det finns en del att göra.

Ungefär en femtedel av alla plantor som planteras ut i skogsbruket dör under de tre första åren. Det kan finnas olika orsaker till detta. En är snytbaggen som orsakar skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar varje år.

– Därför säljer vi plantor som är behandlade med ett snytbaggeskydd, vi använder ett beläggningsskydd utan insekticider (insektsdödande kemiska ämnen), något som är bättre för miljön. Skyddet håller i ungefär två år, berättar Elisabet Dolff.

Plantornas stam får ett skydd som består av fina sandkorn som fästs med ett vattenbaserat lim. Snytbaggen orkar inte bita loss sandkornen i beläggningen. Andra orsaker till plantdöd kan vara att man planterat ett visst trädslag på en mark där trädet inte trivs, att man inte planterat plantan tillräckligt djupt eller att man inte markberett ordentligt.

– Förarbetet är oerhört viktigt för att plantan ska trivas, säger Elisabet.

Större blandning i framtiden

På plantskolan i Sör Amsberg har beställningarna av granplantor minskat lite sedan granbarkborrens framfart i de svenska skogarna. I stället har intresset ökat för tallplantor.

– Det kan vara bra, eftersom gran ibland planterats på mark där tall trivs bättre, säger Emma Spåls.

Både Emma och Elisabet tror att vi kommer se en större blandning av trädslag i skogarna i framtiden.

– Det gynnar den biologiska mångfalden och det kan vara bra att sprida riskerna. Vi hoppas på att starta en lärkodling under kommande år. Stora Enso är dessutom delägare i en björkfröodling i Umeå. Det är spännande med olika trädslag, säger Emma.