Fullt fokus på nettot i kustnära skogsbruk

Året var 1982 när Jan Pettersson tillsammans med en kollega drog i gång sin verksamhet på Orust och Tjörn. Vänerskog hade precis gått i konkurs och många skogsägare stod utan såväl köpare som entreprenörer.

Sedan dess har JP Virke i samarbete med Sydved varit den självklara partnern för skogsägarna på öarna. Jans söner Henrik och Niklas har hängt med pappa i skogen sedan barnsben och valde tidigt att specialisera sig inom varsitt område – avverkning samt flisning och skotning.

När nu Jan gott och väl har passerat 65-årsstrecket och (om än motvilligt) går i pension så är det Henrik och Niklas som driver verksamheten vidare.

Niklas jobbar på JP Virke och kör skördaren, och Henrik flisar och skotar i eget bolag. Tillsammans förfogar de över en nätt liten maskinpark omfattande en skördare, två skotare och en flismaskin. I samarbete med Sydvedaren Tomas Trygg bildar de ett effektivt och pålitligt team med stor kunskap och lång erfarenhet av kustnära skogsbruk.

Lite knöligare, lika lönsamt

Det är nämligen inte bara att tuta och köra, här ute på öarna. Att avverka här är, som Niklas uttrycker det, "lite knöligare". Klimatet, terrängen och fastigheternas utformning bildar en skoglig utmaning.

– I vår grupp har vi alla ett gemensamt fokus – skogsägarens netto. Vi tycker att det är självklart att skogsägarna här ute också ska kunna glädjas åt en bra lönsamhet. God planering och rätt beslut i realtid är avgörande, förklarar Tomas Trygg.

Just den här dagen befinner sig skördaren på Jörgen Hanssons fastig­het Gälov, på Tjörn. En normalfastighet med ö-mått mätt: cirka 15 hektar bestående av blandskog och kraftigt kuperad terräng. Jörgen, som är sjökapten till yrket och jobbar längs den norska kusten, har förvaltat släktgården i 25 år.

– Det är ju lite speciellt att äga skog härute. Man ska betänka att öarna inte hade någon skog överhuvudtaget för bara 100 år sedan. Så skogsbruket är på sätt och viss nytt för oss. Att vara självverksam är en omöjlighet för Jörgen, eftersom han är iväg och jobbar så mycket.

– Därför känns det tryggt att få hjälp av någon som kan sin sak. Däremot går jag gärna i skogen och arbetar lite på fritiden, och hugger lite ved. Jag trivs bra i skogen, den påminner mycket om havet. Det är lugnt och tyst. Även om du har en besättning kring dig så är du ändå ensam, resonerar Jörgen som får medhåll av skogsbröderna.

– Det här skogslandskapet ställer väldigt stora krav på att du fattar dina egna, och de rätta, besluten, säger Niklas.

Samordning och strategi

Men vad är det då man måste ta hänsyn till? Först och främst är fastigheterna, och därmed också skiftena, i allmänhet små.

– Det betyder att samordningen och planeringen är väldigt viktig för att få lönsamhet på insatsen. Tidpunkten blir viktig. Istället för att bara gallra eller avverka vid enskilda tillfällen kan det vara idé att göra så mycket som möjligt när maskinerna ändå är här. Att samordna med grannarna – andra skogsägare som vill avverka eller stugägare som gärna vill ta ned ett träd eller två på tomten. Här på Gälov blir det till exempel både gallring och föryngringsavverkning – vi kommer att gå över nästan en tredjedel av fastigheten, berättar Tomas.

Skördarföraren ställs ofta inför mycket varierade bestånd. Det kuperade landskapet med bördiga dalar och näringsfattiga höjder bjuder på extrema kontraster.

– Även i dalarna kan man räkna med att skogen är knöligare med vindpinade och kvistiga stammar. Det gör naturligtvis att det tar längre tid; aggregatet får jobba mer och jag måste tänka mig för noga vid apteringen, säger Niklas:

– Eftersom logistiken är krävande ska man också tänka sig för när det gäller urvalet. Skogsägaren tjänar oftast på att jag håller nere antalet sortiment. Då blir skotningen billigare. Markägaren tjänar mer på det än på att få ut så många olika sortiment som möjligt. Det kan också hända att jag lämnar fläckar som kostar mer än de smakar. De kan ofta klassas som naturvård – det gäller att tänka strategiskt.

Effektiv logistik

Det område som just nu gås igenom är högproduktivt och homogent med ståtliga 25-metersgranstammar i 50-årsåldern. Vägen bakom är generöst risad ända ut till bilvägen. Bristen på stickvägar, de små skiftena och de lerjordsbaserade dalarna ställer stora krav på markskyddet, berättar Henrik som har valt att köra en något mindre skotare för framkomlighetens och markens skull:

– Kapaciteten blir något mindre men tiden man förlorar tjänar man in på att marken skyddas. På samma sätt tänker vi med riset. Mer ris på marken ger mindre material till flismaskinen – men skogsägarna sparar mer på att slippa reparera mark och vägar än vad de tjänar på flisen.

Henrik är den som basar över flismaskinen och är certifierad av Stora Enso Bioenergi. Flismaskinen är ytterligare ett sätt att optimera skogsägarens netto under utmanande förhållanden.

– Överhuvudtaget är bra kommunikation mellan oss i laget avgörande. Jag vågar till exempel påstå att vi nog har mer direktkontakt med timmerbilarna än vad som är vanligt. Med så trånga upplagsplatser och små vägar så är det absolut nödvändigt att få bort vältorna så fort som möjligt.

Komplett team

Bestånden på Orust och Tjörn kräver ofta förröjning, och ibland även manuellhuggning. Teamet har därför knutit till sig erfarna röjare och huggare som vid behov snabbt kan gå in få jobbet gjort, utan att det sinkar avverkningen.

För Henrik och Niklas del handlar det inte bara om erfarenhet – båda lägger sig också vinn om att utbilda sig, och har gått samtliga de utbildningar som erbjuds i Sydveds regi. Men vad är det då som driver dem? Svaret kommer ur bådas munnar, så gott som samtidigt.

– Variationen och utmaningen. Det är kul att det är lite knöligt. Vi skulle nog tröttna rätt fort om vi bara jobbade på jättestora, plana skogsytor hela dagarna!

Juni 2013