Fram på stickvägarna kommer Magnus med det treåriga nordsvenska stoet Ofelia. På stoppsignal stannar Ofelia till vid avläggsplatsen medan Magnus lastar av massaveden. Därefter bär det åter igen in i skogen för lasta på ytterligare virke som ska köras ut.
Manuellgallring av granbestånd
Magnus har manuellgallrat ett granbestånd som är planterat 1996. I beståndet finns det svackor med självföryngrad björk. På denna typ av fuktig och känslig mark gör sig skogshästen som bäst, med sin smidiga framgång och minimala mark- och miljöpåverkan. Även om vägarna inte behöver vara större än att hästen tar sig fram, så är vägarna i den här gallringen tillräckligt stora för att de vid senare gallringar ska kunna nyttjas av en gallringsskotare.
Vid nästa gallring som planeras att utföras om 7-8 år kommer Magnus ta hjälp av Sydveds gallringsskördare, därefter får beståndet stå och växa i ytterligare 15 år innan det är dags för föryngringsavverkning.
Nogger byter ut Ofelia
Efter fikarasten byter Magnus arbetskompis i skogen. Ofelia är fortfarande ung som arbetshäst och det gäller att inte köra för hårt i början. Ut ur ladugården kommer istället den treåriga valacken Nogger och de ger sig tillsammans iväg in i skogen. Efter en stund kommer Nogger och Magnus tillbaka ut till avläggsplatsen och fyller på högen med massaved som snart börjar bli full nog att anmälas till Sydved.
Samspelet tjusningen
Magnus har arbetat med hästar i skogsbruket så länge han kan minnas, ett intresse som han har ärvt från sin far. Han ser en stor tjusning i att köra med dem i skogen. Genom sitt avelsarbete beskriver Magnus det som mycket viktigt att ta fram välutbildade hästar som kan föra traditionen med hästkörning vidare.
– Det finns stora fördelar i skogen med en väl inkörd häst, exempelvis vid utkörning av utspridda vindfällen och transport av gagnvirke i röj- och klenare gallringsskogar. För mig är samspelet mellan människa och häst den stora tjusningen och det är inte lika viktigt i vilken takt som virkestravarna växer.
