Hur avverkar vi skogen i framtiden?

Sverige har trakthyggesbruk varit stort sedan 1950-talet, och är idag den vanligaste skogsbruksmetoden, i alla fall för gran- och tallskog. När man slutavverkar tar man ner alla träden i ett bestånd, förutom de med höga naturvärden, vid ett och samma tillfälle. Men ser man på hela skogslandskapet är tanken att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika åldrar. Hyggena i Sverige varierar i storlek.

– Grunden i trakthyggesbruk av idag är hög virkesproduktion med rationell hantering och låga kostnader. Mindre områden med värdefulla strukturer och höga naturvärden sparas för att bidra till den biologiska mångfalden, säger Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Klimatsmart med trakthyggesbruk

Med trakthyggesbruk får man en rationell avverkning och föryngring, inte minst med tanke på lägre maskinkostnader. Många skogsägare tar då också ut grot, grenar och toppar, som används till bioenergi, vilket är bra för klimatet.

En stor vinst är att återbeskogningen, som idag oftast sker genom plantering, kan göras med förädlade plantor. Det är svårare om man har ett hyggesfritt skogsbruk, även om det går.

Förädlade plantor med rätt proveniens kan producera upp till 20 procent bättre än ortens plantmaterial – en fördel om man vill odla mer skog för att ersätta olja och binda koldioxid.

– Vi har mycket erfarenhet och kunnande om trakthyggesbruk, vilket säkrar att vi kan sköta skogen på ett effektivt sätt med hög produktion och lyckade föryngringar, säger Niklas.

Samtidigt vet vi idag mer om trakthyggesbruk än hyggesfritt och både Sydved och Stora Enso är öppna för att lära sig mer. Bolagen strävar hela tiden efter att sköta skogen på ett hållbart sätt med stor hänsyn till naturvärden och samtidigt ha en hög produktion med lyckade föryngringar.

Biologisk mångfald och estetiska värden

I ett hyggesfritt skogsbruk skapas inga kala ytor, utan marken är alltid trädbevuxen utan några större luckor. Det finns flera metoder, mer eller mindre baserade på forskning, men de vanligaste är blädning, luckhuggning och skärmställning. De olika metoderna passar för olika trädslag, till exempel blädning för gran och skärmställning för tall.

– År 2021 tog Skogsstyrelsen fram en definition för hyggesfritt, som säger att skogen alltid ska vara trädbevuxen och att det inte ska uppstå några större kalhuggna ytor större än 0,25 hektar, säger Niklas.

Ett argument för hyggesfritt brukar vara att den biologiska mångfalden gynnas jämfört med trakthyggesbruk, och då framför allt arter som missgynnas av kalhyggen. Andra skäl för att välja hyggesfritt är det estetiska värdet, riskspridning för klimatförändringar och minskad risk för erosion på känsliga marker.

– Det finns också arter som klart missgynnas av trakthyggesbruk. För att säkerställa dessa arters existens gör vi bland annat anpassningar i det ordinära trakthyggesbruket men vi bedriver också skötsel för att förstärka naturvärdena. Framöver kommer vi också prova hyggesfria metoder, säger Eva Stattin på Stora Enso.

De hyggesfria metoderna är inte lika lämpade för pionjärträdslag, medan sekundärträdslag som gillar skugga troligen fungerar bättre. Exempelvis tall är i behov av luckor, då de inte kan växa i konkurrens av annan vegetation. Det naturliga i den boreala skogen är att skogen utsätts för störning som storm, brand och större insektsangrepp och större kala ytor skapas. Så trakthyggesbruk efterliknar den störningen på många sätt och en del arter gynnas av det.

Hyggesfritt – mer kunskap behövs

En skog med hög produktion är bra för klimatet, då den är en effektiv kolsänka. Inte direkt de första åren efter en avverkning, men efter 5–7 år.

– En tydlig illustration av detta är antalet barr eller löv på en viss yta. I varje barr eller löv sker trädens fotosyntes som omvandlar koldioxid och vatten till kolhydrater och syre med hjälp av solenergi. Ju fler barr eller löv på en viss yta desto mer koldioxid kan lagras i träden, förklarar Niklas.

Idag finns det inte så mycket praktisk erfarenhet av hyggesfria metoder, men många fältförsök och forskningsprojekt pågår.

– En del metoder som olika former av blädning är skötselintensiva och bygger på ett mycket aktivt skogsbruk, som vi inte är vana vid och behöver lära oss mycket mer om. Vi vet heller inte vad som händer varken med tillväxten i skogen eller miljön på lång sikt.

En farhåga som har lyfts fram är att skuggtåliga trädslag, som gran och bok, kanske helt tar över i vissa skogslandskap om man inte aktivt gynnar de ljusälskande trädarterna.

– Det vi ser nu är att avverkningskostnaderna blir högre och i många fall kan föryngringen bli svårare.

Hyggesfritt i bokbestånd

Hyggesfritt kan vara ett alternativ om man vill lyfta fram andra värden i skogen än rent produktionsmässiga, som till exempel rekreationsvärden. Men det behövs definitivt mer forskning, tycker Niklas.

Sydved jobbar redan med hyggesfritt i form av ljushuggning, eller överhållen skärm som det heter i Skogsstyrelsens rapport, i bokbestånd. Skogen sköts då enligt den så kallade Trolle Ljungby-metoden, vilket oftast är det bästa sättet att föryngra bok på, enligt Sydved.

– Stora Enso och Sydved liksom resten av skogsbranschen följer utvecklingen inom ämnet med stort intresse och är delaktiga i flera stora projekt. I framtiden kommer vi ha mer kunskap och erfarenhet och kan då erbjuda skogsägarna bättre rådgivning. Vi tror att hyggesfritt kommer att bli ett komplement till dagens trakthyggesbruk, säger Niklas Fogdestam.