Läge för lövgallring!

Ungefär 23 procent av virkesförrådet på den produktiva skogsmarken i Götaland består av löv. Men när det kommer till skogsskötseln så är det lätt hänt att det är barret som får all kärlek och att lövet glöms bort.

– Det är synd. Lövbestånden är ofta en outnyttjad potential som, när de sköts rätt, kan höja fastighetens värden på många sätt. Du skapar ett mer varierat skogsinnehav med högre natur- och kulturvärden samtidigt som du får fler sortiment att jobba med i förhållande till konjunktur och efterfrågan. Sedan är det ju faktiskt väldigt vackert också, säger Lars-Göran Eriksson, som är inköpare på Sydveds distrikt Älmhult.

Från snårigt till sjöglimt

Vi förstår vad han menar. I takt med att manuellhuggare och skördare raskt gallrar bort gran, björk och asp växer en vacker ekbacke med flerhundraåriga ekar fram inför våra ögon. Mellan stammarna glittrar Kalvasjöns vatten.

– Det här var en insats som verkligen behövde göras. Jag tror att det kommer att bli snyggt och fint, och så får vi lite sjöglimt också – det är ju inte dumt... , tycker skogsägare Lars-Göran Franzén som själv har förröjt hela beståndet innan Sydveds gallringsteam började jobba.

Sammanlagt handlar det om ett tre hektar stort lövbestånd, varav en del är en gammal igenväxt betesmark som karaktäriseras av grova ekar. I samråd med Sydveds Lars-Göran Eriksson och Per-Ola Olsson, som är Sydveds skogsbruksplanläggare på distrikt Älmhult och som har gjort en ny skogsbruksplan på fastigheten, har han fattat beslutet att genomföra en naturvårdsgallring som gynnar ädellövet. Syftet är att skapa ett NS-bestånd, det vill säga ett bestånd som i planen är avsatt som naturvård med skötsel. Fokus ligger på att spara ek, bok, lind, lönn och hassel.

– Det är en hel del björk och asp som ska ut.

Det passar extra bra just nu då det är god efterfrågan på lövmassaved, samtidigt som det finns ett visst överskott på barrmassaved. Men vi kommer också att plocka ut en del raka, fina stammar av ek och bok som kan bidra till ett bra netto, förklarar Lars-Göran Eriksson.

Optimerar sortimenten

För skördarförare Rolf Svensson och manuell- huggare Jon Gustafsson är den här naturvårdsgallringen ett ”tvärtomprojekt”.

– Det är lite speciellt eftersom man får tänka tvärtom vad man är van vid. Istället för att ta bort klena, udda och felväxande stammar kan vi välja att ta ut en del av produktionsvirket och istället spara träd med höga naturvärden. Det gäller att tänka till ordentligt och ha en bra kommunikation, konstaterar Rolf Svensson.

Eftersom beståndet är igenväxt och dessutom korsas av en ledningsgata får Jon sköta finliret med kluriga lägen och stammar som är för grova för skördaren.

– Jag och Rolf stämmer av hela tiden. Naturvården står i centrum, det gäller att spara de träd som har höga värden. Samtidigt så vill vi optimera lönsamheten åt skogsägaren genom att hitta så många bra sortiment som möjligt.

Det ser onekligen ut som om de lyckas. I prydliga högar ligger lövet sorterat i hela fyra olika sortiment: sågbart, massaved, energived och grot. Här och var ligger vackra stockar av ek och bok som andas parkettgolv och finsnickeri. Det som inte kan sågas kommer att gå direkt till Stora Enso Nymölla som gärna vill ha lövmassaveden.

– Just nu är det god efterfrågan på samtliga lövsortiment, så nog finns det skäl att sköta om det löv som man har på sin fastighet, resonerar Lars-Göran Eriksson.

Mer skötselintensivt

För det är ju så, att löv kräver en mer intensiv skötsel än barr.

– Det är tidigare åtgärder i högre takt. Det ser vi inte minst på de många lövbestånd som nu börjar komma upp efter stormarna Gudrun och Per, 2005 och 2007. Där är vi redan inne och gallrar en första gång. Tre gallringar får man nästan alltid räkna med, och ofta med så kort tid som fem år emellan. Men allt beror förstås på det enskilda beståndet, säger skogsbruksplanläggare Per-Ola Olsson.Det är viktigt att inte komma efter med gallringen i lövbestånden. Hur läget är i just din skog ser du helt enkelt genom att titta uppåt. Har kronorna utrymme att utvecklas? Om inte – ja då är det hög tid. Nu har ju inte alla en ekbacke med grova ekar att gallra fram. Men oavsett om du har ädellöv på din fastighet eller ej, finns all anledning att sköta sina lövbestånd.

– Lövträden är skogens filéer och genom väl utförda gallringar får du ut mer gagnvirke, säger Lars-Göran Eriksson.

Jobba med naturen

Att få upp andelen löv på fastigheten är ofta också en angelägenhet för alla som är skogsbrukscertifierade enligt FSC och/eller PEFC, där målbilden är en lövandel på minst tio procent av stammarna i enskilda bestånd. Man behöver inte stirra sig blind på rena lövbestånd: tänk smart och blanda in lövet där de naturliga förutsättningarna ges, tipsar Lars-Göran Eriksson.

– Att låta lövet ta plats även i barrbestånden är nödvändigt för att uppfylla kraven i certifieringen. Planera ut lövet i gallringen och låt det ta för sig i svackorna där det nästan alltid kommer starkt. Lövet brukar också trivas utmed vägarna, så varför inte satsa på lövet där och så kan granen komma bakom en bit in? Intrycket blir dessutom ljust och trevligt, det är alltid vackert med löv vid vägen. Det är med löv som med all annan skogsskötsel: det ska vara kul och man ska kunna glädja sig åt resultatet!