Det är bland andra Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, Sveriges Lantbruksuniversitet samt flera av skogsbrukets företag som nyligen tillsammans tog upp frågan om en möjlig satsning för en fortsatt laserskanning av landets skogar. Den senaste överflygningen som nuvarande data är baserad på påbörjades 2009. Staten avsätter 12 miljoner om året i ospecificerat antal år framåt.
Inom skogsbranschen planerar man nu gemensamt hur laserskanningen ska bli ett återkommande verktyg för skogens intressenter.
– Den statliga satsningen räcker till överfl ygningar ungefär vart tionde år. För att datan ska hållas aktuell och därmed mer exakt tror vi att det är nödvändigt med överflygningar vart femte år. Det
bör inte gå mer än en skogsåtgärd mellan varje skanning. Men det innebär såklart att fler än staten måste gå in och finansiera flygningarna, säger Anders Ehrenström.
Rent praktiskt innebär skanningen att man fl yger över hela Sverige med flygplan utrustade med laserskanner som med mycket hög precision mäter av markförhållandena och avvikande höjder från dessa, det vill säga exempelvis träd.
Varje enskilt träd
Vi tittar på en skogshöjdskarta baserad på flygskanning.
– Ju rödare på kartan desto högre höjd på beståndet. Vi kan också få tydliga indikationer på beståndets volym, slutenhet och vägstruktur, säger Anders Ehrenström.
I det lokala, när vi tittar på en enskild fastighet, utgör underlaget en perfekt grund för skogsbruksplanläggningen.
– Beståndsgränserna blir som du ser mycket tydliga. Och förstorar vi upp bilden kan vi i princip se varje enskilt träd.
Används funktionen för större områden kan datan ge mer eller mindre exakt information om hur den svenska skogen ser ut. Då kan man enklare ta beslut om vilka skogliga åtgärder som behöver göras, och även när i tiden.
Förbättrade mätverktyg
Erik Willén, processledare för digitalisering på Skogforsk, delar den bilden:
– Jag har faktiskt svårt att se att du kan få samma exakthet i volymberäkningen om du gör den manuellt med provytor från marken. Höjderna i laserkanningen är mycket exakt. Och den inventerar hela området likadant och lika exakt. Ingen del blir så att säga svårtillgänglig från luften, säger han.
Vem ska använda materialet?
– Ambitionen är att datan ska göras tillgängligt digitalt för alla att använda. En tydlig användarnytta märks ju till exempel för planläggarna. Men även den enskilde skogsägaren, virkesinköparen med flera har ju såklart nytta av informationen.
Redan materialet som finns från 2009 års skanning håller hög detaljkvalitet. Erik spår dock att nästa generations skanning med start 2018 kommer att bli ännu bättre.
– Mätverktygen har utvecklats. De nya lasermätarna ger en betydligt högre täthet. Så precisionen kommer öka ytterligare, säger Erik Willén.
Kompletterar fältbesöket
Vi tar med oss kartan från Anders Ehrenströms kontor och beger oss ut i det faktiska beståndet. Att få den skannade ytans färger bekräftade i verkligheten är onekligen intressant.
– Som färgglad statistik över din skog.
Är det egentligen onödigt att vi ens är här, kan kartvyn ersätta besöket i skogen?
– Det finns alltid detaljer som vi måste få en blick på i fält. Natur- och kulturhänsyn till exempel kräver fingertoppskänsla av inköpare och skogsmaskinförare. Besöket i skogen kan inte rationaliseras bort. Tack och lov får vi kanske säga. Men att vara bättre förberedd när du kommer ut i skogen och därför kunna fokusera bättre på planering och rätt åtgärder låter väl inte så dumt? säger Anders Ehrenström.
Han betonar också nyttan av att samköra skanningsdatan med annan tillgänglig data.
– En markfuktighetskarta kombinerat med en vanlig flygbild ger till exempel ovärderlig hjälp för att planera stickvägar och avlägg. Det blir enkelt att se var vi inte ska köra för att det är för blött. Jag är övertygad om att laserskanningen kommer bidra till en bättre skogsskötsel.
