I Sydveds miljöpolicy tillämpas vid avverkning en generell hänsyn för främjande av naturvård. Arbetet syftar till att bevara, utveckla och skapa naturvärden under hela skogens omloppstid. Som skogsägare har man alltid sista ordet när det gäller naturvårdens utformning. Reglerna däremot har du skrivit under på när du väljer att bedriva ett certifierat skogsbruk.
För att följa upp att nivån efterlevs inventerar Sydved varje år ett antal avverkningar, både gallring och slutavverkning. Ett av våra tre miljömål är att tre avverkningar per inköpare ska inventeras årligen för att se om de uppföljer kraven i Generell Naturvård som i sin tur bygger på kraven i FSC och PEFC.
En av inventerarna är Lars Laronsson som har ett långt förflutet i den skogliga näringen. 1979 började han som manuellhuggare för att senare som anställd börja köra maskin som vidare övergick i egen regi när en egen maskin införskaffades. Sedan ca 3 år tillbaka kan man råka springa på Lasse i skogarna där vi på Sydved har varit och avverkat.
Vad tittar du efter när du gör dina uppföljningar?
Allt från traktdirektiv till grothögarnas innehåll. Det börjar ju med vad entreprenörerna har fått för underlag i handen innan avverkning påbörjas. Ett väl utfört traktdirektiv med kartor, hänsynsytor, basvägar och upplagsplatser är grunden till ett lyckat resultat, god planering helt enkelt
Efter att entreprenören är klart med sitt arbete fyller de i en rapport om vilken hänsyn som de har tagit. Ett kvitto för dem själva och som nu är en del i uppföljningsarbetet.
– I själva avverkningsutförandet så tittar jag bland annat på antal ställda högstubbar (minst 3/ha) som ska lämnas. Att kantzoner, träd, buskar och övrig underväxt som fanns representerat i beståndet innan avverkning även finns representerat efteråt. Jag kollar så att naturvärdesträd och stormfasta träd finns sparade.
– Totalt ska det vara minst 10 träd/ha där naturvärdesträden väljs i första hand, för att sen kompletteras av evighetsträd. Gammal liggande eller stående död ved ska också lämnas kvar på plats.
I våra skogar finns ju även forn- och kulturlämningar som inte får skadas under arbetets gång som det också görs uppföljningar på. Exempel på lämningar är stenmurar, torpgrunder, kolbottnar men även stigar och vandringsleder”
Vad är den stora skillnaden från när du började tills idag när det kommer till hänsynstagande vid avverkning?
– Det måste vara hänsynen kring vatten. Att vi har mycket bättre kunskap om vad vi behöver göra föra att skydda och bevara vattenlevande djur och växter idag än vad vi hade då. Det finns en tydlighet om vad som förväntas av entreprenörerna vid avverkning nära vatten. Allt från kantzoner som ska sparas till åtgärder för att minska skador. Samtliga entreprenörer och inköpare hos Sydved utbildas i vad vi kallar för spårlös avverkning där syftet är att undvika allvarliga körskador.
Hur går det för distrikt Kalmar i år?
– Det vet vi inte riktigt än då vi inte är klara med inventeringarna. Historiskt har distrikt Kalmar klarat de 90 procent rätt som krävs för godkänt resultat så jag hoppas ju såklart det även sker i år.
Det håller vi såklart med om. Vi tackar Lasse för han tog sig tid!
