Robertssons Skogshantering är mästare på mossen

Många av Sydsveriges mossar är impediment, det vill säga mark som har en lägre produktionsförmåga än 1 m3sk/hektar och år.

– Men det finns många mossar, inte minst här inom distrikt Hylte, som gått från impediment till produktiv skogsmark, säger Mikael Eriksson, virkesinköpare på Sydved.

Förklaringarna är flera; en orsak är rensning av diken, en annan är ökat kvävenedfall med nederbörden. I sin tur leder det till ökad produktionsförmåga i skogen.

Helt ny maskin testas

Robertssons Skogshantering insåg att här fanns en outnyttjad potential och beslöt att nischa in sig.

– Det var stormupparbetningarna efter Gudrun, 2005, som vi skaffade vår första åttahjuling, berättar Peter Robertsson, som tillsammans med brodern Björn äger företaget.

I den täta dimman över mossen jobbar sig skördarföraren Mikael Petersson fram i en välrisad stickväg.

– Det här är en helt ny maskin som vi håller på att testa i den här typen av objekt, avslöjar Peter Robertsson.

Ytan måste hålla

För att ta sig fram på mossen krävs lågt marktryck. Det åstadkoms med åtta hjul och så kallade bärande band på hjulen. Stockmattor*, och till och med portabla järnbroar, används sedan i känsliga partier. Till exempel för att ta sig över den så kallade laggen, det blöta, kärrliknande kantområdet på mossen.

– Allt ris går till stickvägen. Och så har vi ett stickvägsnät utan skarpa svängar. Vi strävar efter raka stråk på mossgallringarna, förklarar Peter.

– Planering blir om möjligt ännu viktigare än i en traditionell gallring. För mig i skotaren innebär det en avvägning. Det ska vara så få överfarter som möjligt, samtidigt som lassen inte får bli för tunga. Jag får inte göra misstaget att ta ett jättelass i början och köra sönder ytan. Då kommer det att bli problem vid resten av överfarterna, berättar Björn Robertsson.

Till extrautrustningen för att klara mossarbeten hör också en vinsch på skotaren.

– Den har räddat oss några gånger. För visst händer det att maskinen kör fast och då är den verkligen fast. Vinschen gör att vi kan klara enklare fastkörningar själva, ler Peter Robertsson.

Bra netto

Den aktuella mossen är dikad för 20–25 år sedan. Planen är att dikena ska rensas igen inom något år.

– Då är det perfekt att lägga stickvägarna längs med dikena. Även om stickvägen kan kännas lite bredare än normalt underlättar det rensningsarbetet mycket, säger Peter Robertsson.

Virket på mossen växer långsamt och man strävar efter att bara behöva göra en gallringsinsats under omloppstiden.

– Gallringarna ger ett fint uttag med bra netto för skogsägaren. Virket brukar dessutom ha mycket fin kvalitet; tätvuxet och nästan psalmbokstäta årsringar, berättar Sydveds Mikael Eriksson.

Välj objekt med omsorg

Bröderna Robertsson upplever att nischsatsningen på mossgallringarna bär sig.

– Vi försöker styra de blötaste gallringarna till tjälen under vintersäsong eller torra sommarperioder. Men vi ser att det fungerar även en blöt höst som denna om man är noga med att välja objekt och kör enligt vår skonsamma metod. Givetvis går maskinen lika bra i vanlig gallring också, säger Peter Robertsson.

– Vi kan ta kantzoner och traditionell gallring samtidigt som vi gör mossgallringen. Det brukar uppskattas, säger Björn Robertsson.

Alla mossar går att gallra. Även om det givetvis är en avvägning.

– Det är framförallt dikade mossar som producerar virke som är aktuella. Och när du ska låta en maskingrupp gå in, var noga med att det är en skonsam och erfaren sådan, betonar Mikael Eriksson.

Skördaren rullar iväg ut på mossen igen. Jag tar mig tillbaka till säker mark och tömmer min kärrvattendränkta stövel.

December 2010