Ibland gör man saker på ett visst sätt utan att reflektera så mycket över det. Det traditionella sättet att avverka är att skördaren följer ytterkanten, efter en och samma väg. Men för skotaren som ska köra ut virket är det inte optimalt, eftersom den måste passera områden med sämre bärighet.
– 2010 ville våra maskinförare i Hällefors se över den här gamla metoden. De högg ofta en körväg runt om avverkningen, det blev en onödig omväg och långt ifrån närmast bäriga väg som vi prioriterar idag, säger Andreas Appelbring.
Det var startskottet för utvecklingen av Rätt Metod, som nu används inom hela Stora Enso Skog.
Metoden innebär att skördaren hugger upp huvudbasstråken i områden där bärigheten är bäst, men så nära avlägget som möjligt. När vägen huggs upp läggs avverkade grenar och toppar på vägen och ger en väg som håller för många turer med fullastade skotare.
– Förut valde man många gånger den plattaste vägen som huvudbasstråk, men den kan ofta vara blöt eftersom den i regel ligger lägst i terrängen, medan det kan vara torrare uppe på kullar och höjder, säger Andreas.
Noggrann planering i fält
Inför en avverkning detaljplaneras området noga. På Stora Enso är det en planerare som tittar på kartor med information om exempelvis markvatten, höjdkurvor, kultur- och naturvårdsområden. Han eller hon åker sedan ut och planerar avverkning i fält. Personen markerar ut vilka områden som är känsliga med snitselband och lämnar sedan ett förslag till avverkningslaget på var det kan vara lämpligt att dra huvudbasstråken.
Idag finns det även mycket information att få digitalt och snart kommer det gå ännu smidigare att få fram ett underlag inför avverkningen.
– Just nu vidareutvecklas tekniken med laserskannad data. Med data kan vi bland annat se hur tät skogen är, lutning i terrängen, var det finns vattendrag och fuktiga partier. Med hjälp av laser får vi både mer ingående information och det går dessutom mycket snabbare att få fram den. Det kommer också olika typer av beslutsstöd baserat på laserdata som kan stötta planerarnas jobb, berättar Andreas.
Toppar och grenar förstärker marken
När planeraren är klar med sitt underlag är det dags för skördaren att hugga upp huvudbasstråk. Toppar och grenar läggs direkt i vägen för att förstärka marken där maskiner kommer att köra flera gånger.
– Ett bra underlag för maskinförarna innebär att det blir mindre körskador, vilket i sin tur gör mindre påverkan på miljön. Sedan går det åt mindre bränsle med ett kortare skotningsavstånd och ett minskat spårdjup, vilket vi både sparar miljö och pengar på. Det blir även en bättre arbetsmiljö för förarna när underlaget är jämnare att köra på och vibrationerna minskar. Det finns helt enkelt ingen anledning att inte använda den här metoden, säger Andreas.
För att minska belastningen i områden med låg bärighet kan man även använda sig av spökstråk och backstråk. Spökstråk görs i kant av ett blött område. Genom att skördaren lägger upp virket åt det håll marken har bättre bärighet så kan skotaren sedan hämta virket utan att köra på de blötare, mjukare områdena.
Skotaren kan även backa in i områden med låg bärighet (backstråk) utan last, börja lastningen av virke där det är som sämst bärighet för att ha så låg vikt som möjligt. Tanken är att när skotaren lastar och blir tyngre, så når den bärigare mark. Detta är skonsammare för marken.
Utbildning skapar bra diskussioner
Andreas och hans arbetskamrat Jan Skoog utbildar nu både kollegor och entreprenörer som samarbetar med Stora Enso Skog i hur de ska jobba med Rätt Metod.
Utbildningen innehåller både teori och praktiska moment, där man åker ut i en skog som inte är avverkad och tittar på var det skulle vara lämpligt att dra huvudbasstråk och avbrytande basstråk.
– Det skapar många bra diskussioner. Det är inte alltid helt enkelt att hitta de bärigaste områdena, ibland finns det underjordiska vattendrag, så kallade ”surdråg” som inte syns till exempel. Det är också viktigt att komma ihåg att alla trakter är olika och att avverkningen måste anpassas efter dess specifika förutsättningar, säger Andreas.
Sydveds Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare, berättar hur man gör på Sydved:
– Vi kräver att alla våra maskinförare ska genomgå utbildningen Spårlös avverkning och diplomeras, eller köra upp, enligt en särskild instruktion. Dessutom är det nolltolerans mot allvarliga körskador ett av våra tre detaljerade miljömål.
Som skogsägare, vad ska man tänka på om skogen ska avverkas och man vill att markpåverkan ska vara så skonsam som möjligt?
– Både vi på Stora Enso Skog och många andra skogsbolag jobbar med skonsam markpåverkan i samband med avverkning, så det sker ofta per automatik. Men det är alltid bra att som skogsägare vara aktiv inför en avverkning. Prata med din virkesköpare om vad du tycker är viktigt att maskinförarna tänker på i samband med avverkningen. Var inte rädd för att komma med önskemål, men gör det gärna tidigt i processen, säger Andreas Appelbring.
