Dikesrensning är en åtgärd där du rensar gamla diken. Med tiden växer eller slammar de flesta skogsdiken igen.
– För att diket ska fortsätta vara avvattnande måste vegetation och slam i dikesbotten rensas bort. Det förbättrar balansen mellan syre och vatten i marken – och ger i många fall en friskare skog som växer bättre, säger Jakob Eriksson, virkesköpare på Stora Enso.
Diket får dock inte bli djupare eller bredare än när det grävdes.
– På våren då det är mer vatten i skog och mark är det smart att se om skogsdikena fungerar som de ska. Om du märker att det står vatten på fel ställen kan du behöva rensa diket från växtlighet och slam. Kom ihåg att det bara är tillåtet att rensa diket till dess ursprungliga djup, förtydligar han.
Många gånger mynnar ett dike ut på en angränsande fastighet. Då bör den fastighetsägaren kontaktas
för eventuell samplanering av rensningen. Det blir en billigare åtgärd då grannarna delar på kostnaden att få dit grävaren. Samtidigt undviker man risken att vattnet svämmar över på grannens mark när man själv har rensat sina diken.
Andra positiva effekter av dikesrensning är att bärigheten på vissa marker kan förbättras, vilket minskar risken för markskador vid avverkning, och även att det blir en minskad risk för stormfällning då trädens rötter kan växa djupare ner i marken.
Hur gör man en dikesrensning?
– Handlar det om kortare sträckor kan det räcka att man rensar med spade eller en kratta för att plocka bort nedfallna grenar och löv, som lätt annars kan dämma upp flödet i dikena. Men för ett större rensningsprojekt bör man hyra in någon med grävmaskin som tar bort
växtligheten som har bildats. I normalfallet krävs inte samråd med Skogsstyrelsen, men det finns undantag.
– Vissa diken mynnar ut i sjöar, vattendrag eller gränsar till områden med höga naturvärden och en
rensning kan då ha en negativ inverkan på dessa. Om du är osäker om vad som gäller för dina diken, ta kontakt med din Sydvedare så kan hen hjälpa till med ansökan till Skogsstyrelsen.
