Röjning – ett rent nöje!

Klingröjsåg, kedjeröjsåg, bränsle, kedjeolja, hjälm och sele… Hemma på Skattegården i västgötska Ljunghem, norr om Mullsjö står traktorskopan alltid laddad för röjning. När man ser ekipaget är det lätt att tro att skogen är en heltidssysselsättning för Henrik Gustafsson Bragde. Men till vardags jobbar han som lastbilschaufför för ett lokalt åkeri och kör på Norge.

– En vanlig arbetsdag åker jag vid fyra på eftermiddagen och sedan är jag borta i ett dygn. Då brukar jag försöka komma ut och röja vid nio på förmiddagen, berättar Henrik som tycker att det är skönt att få röra på sig när man har ett stillasittande jobb.

– Jag brukar hinna med två röjningspass och pausar emellan med smörgås och kaffe. För mig är röjningen ren avkoppling. Det är en härlig känsla att veta att man gör det för sig själv och ta det i sin egen takt.

Man blir lite nördig, säger Henrik.

– Från lastbilshytten ser jag både röjda och oröjda skogar. Det syns så tydligt när det är välskött. Det ger mig inspiration att röja hemma.

Uppväxt med skogen

Henrik är åttonde generationen på Skattegården och har jobbat med sin pappa i skogen ända sedan han var liten. Att hjälpa till med plantering och röjning var självklart och genom åren har hans skogliga intresse växt i takt med träden.

– Skattegården är en skogrik fastighet som kräver att man håller igång med olika åtgärder. Dessutom har jag fått förmånen att få köpa till och förvalta grannfastigheten, så det finns alltid att göra, säger Henrik.

Rekreation i all ära. Huvudsyftet med röjningen är ändå att öka lönsamheten i skogsbruket.

– Poängen med röjningen är ju att fördela tillväxten i bestånden på färre och rätt antal stammar av rätt kvalitet. Det är volymen och kvaliteten som jag är ute efter. Anders-Henrik är mitt bollplank och vi brukar prata rätt ofta om hur jag ska jobba för att fördela insatserna på ett smart och lönsamt sätt.

Röjning lönar sig!

Anders-Henrik Andersson är Henriks Sydvedare och just röjning är ett av hans favoritämnen.

– Det som är hela tricket med skogsskötsel är att man kan fördela tillväxten på rätt antal träd utifrån produktionsförmågan. Skogen växer och volymproduktionen är i princip lika bra oavsett om du röjer den eller inte. Men – när tillväxten läggs på färre träd av rätt kvalitet så blir kvaliteten bättre och dimensionerna grövre. Det ger lägre kostnader på kommande skötselåtgärder, kortare omloppstider och högre intäkter. Det är få saker som betalar sig så bra och som samtidigt känns så himla bra, konstaterar Anders-Henrik.

– Det roliga med att röja är att ungskogen svarar så snabbt. Det är lite samma känsla som att tranchera sin egen rådjursfilé och göra sylt på självplockade lingon.

Det är lätt hänt att man lägger mycket tid på att fundera på virkespriser och att hitta rätt tidpunkt för avverkning. Lägg den energin på att röja – i rätt tid – istället, det ger en bättre timpeng!

Gillar kedjeröjsågen

Så här på vårvintern är det gårdens tallföryngringar som får lite extra kärlek. Henrik använder den vanliga klingsågen till att röja bort löv och förväxande träd – stora och kvistiga så kallade vargar – som riskerar att ta ljus och näring från de raka stammar som har potential att bli ståtliga furor. Han väljer också att spara rönn, asp, sälg och ek för natur- och viltvården. I kantzonerna och på naturligt gynnsamma platser röjer Henrik fram lövet och nyskapar viltfoder genom att ta av
lövstammar i knähöjd. När de smaskiga skotten slår upp är förhoppningen att de ska få älgar och rådjur att välja bort tallarna. För det här jobbet passar kedjeröjsågen bra.

– Kedjeröjsågen funkar fint när jag vill såga lite högre upp och jag använder den även för att stamkvista vissa tallar och hålla rent utmed skogsbilvägen. Den är också perfekt för grövre stammar som klingan har svårt att ta. Dessutom är den jätterolig att köra, säger Henrik entusiastiskt.

Välj bestånd efter erfarenhet

För den som inte har samma röjningsvana som Henrik kan det kanske kännas en smula osäkert
att gå loss med klingan. Hur ska man veta att man väljer rätt?

Det är sällan som man gör mer skada än nytta, manar Anders-Henrik.

– Det viktiga är att du väljer bestånd efter erfarenhet. Att gå in och röja bort löv i ett barrbestånd klarar vem som helst. Handlar det om stora värden, som i en kvalitetsröjning eller slutröjning på tall bör du samråda med någon, förslagsvis din Sydvedare. Ofta brukar jag röja en provyta tillsammans med markägaren och den får sedan fungera som facit för resten av röjningen. Det behöver inte bli 100 procent perfekt, det viktiga är att det blir gjort!

Tid över för annat

Henrik har en liknande inställning.

– Börja med att ta bort de träd som är uppenbart skadade eller dåliga. Om du tar för dåligt första gången är det bara att komma tillbaka en andra eller en tredje gång. Personligen tycker jag att det är den stora utmaningen med att röja i egen skog. Man är lite för försiktig. När jag lejer ut jobbet till andra ser jag att de röjer mycket tuffare.

För lejer ut röjning, det gör till och med röjningsentusiasten Henrik.

– Jag vill ha tid över för familjen! Att hitta på roliga saker med Hanna, Carl och Casper går först. För mig är det helt okej att ta hjälp med röjningen när jag känner att jag inte hinner med. På det sättet har jag kvar glädjen i mitt eget arbete, jag slipper att stressa och känner att det jobb som jag faktiskt hinner göra blir bra!

Säger Henrik innan han häktar av röjsågen och talar om för oss att nu är det färdigröjt för i dag. I eftermiddag ska det nämligen fiskas gädda med familjen. Och då får skogen vänta.