Röjning är väldigt enkel matematik. Du plussar på värden eftersom röjningen påverkar vad som växer och hur fort det växer. Samtidigt minskar du risken för ökade kostnader för arbetsinsatserna.
– Röjning är en investering som lönar sig. Våra kalkyler visar att du kan tillgodoräkna dig en stor del av investeringen redan i förstagallringen på grund av grövre dimensioner. Det här är en effekt som håller i sig under hela omloppstiden, säger Nils Fahlvik, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. Att röja bort stammar som är höga och som dessutom står tätt, tar längre tid och gör jobbet dyrare. Hamnar du i läget att du måste förröja, manuellt eller med maskin, i samband med förstagallringen kan kostnaderna skena ordentligt. Professionell röjningshjälp kanske kostar runt 350 kr i timmen – maskinen 1200 kr.
Välj individer
Redan i samband med föryngringen har du gjort ditt trädslagsval genom de plantor som du har valt att plantera. Det är en investering som måste förvaltas. Det är i röjningsfasen som du skapar din framtida skog genom att välja ut de individer som har bäst förutsättningar.
Genom att röja bort de stammar som är skadade eller har dålig utveckling, säkerställer du att näringen istället går till de träd som kan ge utväxling på din investering.
– Vid röjningen har du möjligheten att välja ut rätt individer och dana det framtida beståndet på det sätt som du vill ha det. Om du väntar för länge med röjningen kan du tvingas att lägga om strategi. I en granplantering där björken har tagit över kan du då stå inför valet att röja bort granarna som du har planterat och satsa på björken. Det säger sig själv att det är dålig ekonomi.
– Fokusera på de individuella stammarnas egenskaper. Naturligtvis ska du eftersträva ett jämnt förband, men man behöver inte följa det slaviskt. Sedan får det förstås inte bli alltför stora luckor.
– Hur du röjer beror på trädslag och egenskaperna hos det enskilda beståndet. I granplanteringar handlar det främst om lövröjning. Förr var det vanligt att man satte planteringar med tätare förband, omkring 3000 plantor per hektar, och i sådana planteringar brukar man behöva ta en del granstammar också. Men i nyare planteringar med glesare förband är det ofta lövet som är i fokus. Sedan kan man tänka på att inte allt löv behöver avlägsnas utan kan lämnas i vissa luckor eller fuktiga partier.
Vaksam på lövet
Det gäller att vara lite vaksam. Om man går in för tidigt och röjer bort björken så är risken stor att björken skjuter stubbskott och kommer igen väldigt snabbt.
– Det kan vara bra att lugna sig och vänta tills granen har kommit upp en bit, förutsatt att konkurrensen inte är alltför stor. Men det finns aldrig några garantier – ibland kan man behöva gå in en gång till. Man får helt enkelt hålla koll på sitt röjningsbestånd, säger Nils Fahlvik.
– Med tall måste man också ta hänsyn till viltbete. Om betestrycket är högt kan det vara ett alternativ att vänta med huvudröjningen tills tallarna är uppe i älgsäker höjd. Röjning av vargar är centralt i all röjning, det vill säga att röja bort förväxta grovkvistiga stammar, i god tid. Så det kan vara klokt att gå in tidigt och ta dessa i en första omgång.
– Traditionellt har kvalitet betalat sig bättre hos tall. Av denna anledning kan det också vara en fördel att röja täta naturliga föryngringar, där det finns förutsättningar för kvalitet, i etapper.
Behåll initiativet
Om man nu är sugen på att röja själv och har tid och kraft att verkligen genomföra: hur ska man tänka då?
– Rikta in dig på det bestånd där du har initiativet. Om det har gått för långt så blir det mycket svårare, tipsar Nils. För den ovane kan det också vara idé att välja en mindre yta som ligger lättillgängligt – då är sannolikheten större att det faktiskt blir gjort. Att själv ge sig på det som är oländigast och ligger längst bort, i tron att det är dyrare att skicka dit ett proffs, får inte sällan ett omvänt resultat. Blir det jobbigt så blir det inte gjort. Och då är den dåliga investeringen ett faktum.
