Så påverkar regler för fågelskydd ditt skogsbruk

Vad betyder artskyddsförordningen?

– Att du som skogsägare måste ta hänsyn till fridlysta arter i ditt skogsbruk, du får inte göra sådant som innebär att de fridlysta arternas möjligheter att finnas kvar blir sämre. Lagstiftningen gäller alla åtgärder, men effekterna blir ofta störst vid en föryngringsavverkning.

Har du några konkreta exempel?

– Om det finns ett örnpar som häckar nära din skog, så får du inte göra sådant som kan störa under häckningen. Eftersom örnen är störningskänslig även för motorfordon så kan det innebära att du inte får avverka skog eller röja inom 500 meter från boet när örnen häckar. Däremot är det okej att avverka skogen eller röja under hösten och vintern, när örnen har häckat klart. Området närmast örnboet får du inte avverka, boträdet och en tillräcklig skyddszon måste finnas kvar så att örnarna kan häcka på samma plats även nästa år.

–Ett annat exempel är orkidén knärot, där du måste lämna tillräckligt hänsyn för att knäroten ska kunna finnas kvar efter avverkningen. Ofta får du lämna en relativt stor hänsynsyta där knäroten växer.

Vilka nya regler gäller för skydd av vanliga fåglar?

– Ett rättsfall i våras ledde till att Skogsstyrelsen gjorde en ny tolkning av lagstiftningen. Eftersom alla fåglar i grunden är fridlysta innebar den i princip ett individskydd för vanliga skogsfåglar. För skogsägaren hade det kunnat betyda att man inte kunde göra några åtgärder i sin skog under häckning. Men genom en uppdatering av lagen, som trädde i kraft 1 oktober i år, förtydligas att lagen inte är ett individskydd för vanliga skogsfåglar och att den troligen inte kan förbjuda åtgärder som påverkar vanliga skogsfåglar. Men helt säker på hur lagen kommer tolkas kan man inte vara förrän den har prövats i domstol.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tolkat artskyddsförordningen, vad kommer de fram till?

– Att den nya lagstiftningen troligen innebär att påverkan på vanliga skogsfåglar inte innebär ett förbud mot att bedriva skogsbruk. Däremot måste man anpassa sina åtgärder om de riskerar att störa eller ha en negativ påverkan på rödlistade fåglar, fåglar vars antal minskar kraftigt eller fåglar som listas specifikt i olika EU-direktiv. Helt säker på hur lagen kommer att tolkas kan man inte vara förrän den har prövats i domstol.

Vad betyder det att vanliga fåglar ska skyddas på populationsnivå?

– Att skogsbruket ska bedrivas på ett sådant sätt att vanliga fågelarter fortsätter att ha goda förutsättningar att finnas kvar i landskapet, ungefär som nu. Och eftersom de är vanliga så innebär det i praktiken att de klarar sig bra om man bedriver ett skogsbruk med bra miljöhänsyn.

Vad kan man som skogsägare tänka på för att skydda fåglar inför en avverkning?

– Se om det finns några tidigare fynd av häckande rödlistade fåglar eller fåglar listade i EU-direktiv (exempelvis tjäder) i området där man vill avverka. En bra informationskälla är Skogsstyrelsens ”Mina sidor”, där man kan söka fram kända artfynd. Men alla häckningar är inte är kända sedan tidigare, och då är det markägaren som ansvarar för att utreda vad som finns i området man vill avverka.

På vilket sätt kan man som skogsägare ta hänsyn?

– Vanliga fåglar kan man gynna genom att exempelvis spara områden med höga naturvärden, boträd, ta bra hänsyn i kantzonsmiljöer och bryn, och inte förröja i onödan. Mer ovanliga fåglar kan man behöva ta lite mer specifik hänsyn till. Men i praktiken klarar sig även många ovanligare arter bra om vi tar en bra miljöhänsyn och inte avverkar i områden med höga naturvärden.

– Känner man till att man har häckande fåglar i sin skog, exempelvis ugglor, eller rovfåglar, kan man gå in och titta i hänsynsvägledningarna på Skogsstyrelsens webb. I vissa fall är fåglarna störningskänsliga under häckningen och då kan man behöva anpassa exempelvis en avverkning till hösten/vintern då fåglarna inte häckar. Man kan också behöva anpassa hänsynen runt boet, för att fågeln ska vilja komma tillbaka och häcka även nästa år.

– För att veta vilken hänsyn man behöver ta kan skogsägaren stämma av med Skogsstyrelsen hur man bedömer fågelartens populationsstatus i området där man har sin skog. Tjädern är vanlig i norra Sverige och ofta räcker det att ta lite extra hänsyn till spelplatsen. Men längre söderut, och utmed kusten kan man behöva ta mer hänsyn och göra större anpassningar av skogsbruket.

– När man avverkningsanmäler sin skog är det viktigt att vara tydlig med om det finns exempelvis häckande slaguggla i skogen man tänkt avverka, och vilken hänsyn man tänker sig att ta för att undvika att störa ugglorna. Då underlättar man för Skogsstyrelsen att göra en snabb och smidig handläggning.

Kan man som skogsägare få ersättning om man inte kan avverka på grund av att fåglar för tillfället häckar i området?

– Just ersättningsfrågan är ett av de stora problemen med lagen. Om man vet att det är en tillfällig inskränkning, exempelvis under en häckningssäsong, så får man nog leva med det. I nuläget finns det ingen automatisk ersättningsrätt, utan man måste i varje enskilt fall ta frågan till domstol för att eventuellt få ersättning. Det första steget om man är missnöjd med artskyddsförordningens förbud är att söka dispens hos länsstyrelsen för att genomföra åtgärden ändå.

Vi frågar Sydveds Niklas Fogdestam, som är skogsbruksutvecklare och jobbar med certifieringsfrågor, hur Sydved kan hjälpa skogsägarna med miljöhänsyn?

– Om markägaren köper tjänsten att avverka skogen av Sydved, så hjälper vi till med hänsynsplaneringen för att ta hänsyn till fridlysta arter. Vi kontrollerar om det finns kända fynd av fridlysta arter, noterar de arter vi hittar vid planering och naturvärdesbedömning och sköter dialogen med Skogsstyrelsen kring vilken hänsyn som behöver tas.

Hur ser Sydved på artskyddsförordningen och fågelskyddet?

– Artskyddsförordningen är en lagstiftning och självklart ska man följa lagen. Men det är också viktigt att lagen tillåter att man bedriver skogsbruk på ett rimligt sätt. Vi tycker att det är bra att man har uppdaterat lagen så det är förtydligat att den inte innebär ett individskydd för vanliga fågelarter. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har också fått ett uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssätt för att underlätta för exempelvis skogsägare och andra att följa lagstiftningen och förhindra att lagen leder till olika typer av förbud.