Du jobbar med EU-frågor på Stora Enso. På vilket sätt?
– Jag tittar på vad som är på gång just nu inom EU och hur det kan påverka oss som skogsföretag och skogsägarna som vi samarbetar med. Jag ser också på hur vi kan bidra med våra erfarenheter och påverka förslag innan de har blivit lagstiftning.
Vad är på gång just nu inom EU?
– Den nuvarande EU-kommissionen, det vill säga EU:s motsvarighet till regering, jobbar efter en färdplan som kallas den gröna given. Målet med den är att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Det innebär att vi inte ska släppa ut mer koldioxid än vad vi tar upp. Det är en bred vision som sedan trattas ned till strategier; bland annat en skogsstrategi om hur EU:s skogar och skogsbruk ska bidra till klimatmålen och EU:s mål för biologisk mångfald.
Har du några konkreta exempel på vad skogsstrategin innehåller?
– Skogsstrategin ska bidra till att nå EU:s mål för biologisk mångfald och att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. Det handlar bland annat om att skydda urskogar, att plantera minst tre miljarder träd enligt ekologiska principer och att uppmuntra åtgärder för att bevara och återskapa biodiversitet. Sedan ska skogarna inom EU bidra till att öka upptaget av kol.
Det gör du som skogsägare redan idag genom att exempelvis plantera ny skog efter en avverkning och sköta den väl så att den växer bra. Du som skogsägare bidrar dessutom genom att träden som du avverkar blir träprodukter, som binder kol.
Har du exempel på några lagar som är kopplad till skogen?
– En viktig lagstiftning är förordningen om avskogningsfria produkter, som klubbades igenom sommaren 2023. Den innebär att vi ska säkerställa att produkter som säljs på EU:s marknad inte orsakat avskogning. Framför allt vill man undvika att skog förvandlas till jordbruksmark. Förordningen reglerar också att exempelvis urskog inte ska omvandlas till plantage. Att avverka och plantera ny skog är normalt inte avskogning. För oss som skogsbolag gäller det att hålla koll på var materialet kommer från i alla led och det har vi naturligtvis idag, men detta ställer högre krav på oss alla att spara och rapportera data.
– Ytterligare en fråga på agendan är förnybartdirektivet. Det innebär bland annat striktare krav för vad som är att betrakta som hållbart producerad skogsbiomassa när man använder det till bioenergi, något som Skogsstyrelsen tittar på just nu.
– En annan beslutad lag syftar till att det ska bli mer lönsamt för skogsägare att certifiera aktiviteter i sin skog som ökar upptaget av kol, exempelvis återvätning. Vi tycker att det är bra att reglerna för detta blir tydligare.
Finns det någon EU-fråga kopplad till skog som skapar debatt just nu?
– Absolut. Ett förslag som skapat mycket debatt i Sverige är förordningen om restaurering av natur för biologisk mångfald. Det handlar om att vissa områden ska återställas till ett mer naturligt skick och en fråga som kommit upp är om brukad skog ska återställas eller om det bara gäller områden som redan är skyddade. Det finns många olika uppfattningar i den frågan och svaret är inte glasklart. EU har ännu inte klubbat igenom den lagen, eftersom det finns många otydligheter med den.
Vilka utmaningar finns det med att arbeta med EU-frågor kopplat till skog?
– Det är långa, komplicerade processer med många parter och ofta blir resultatet ganska annorlunda från vad som ursprungligen föreslogs. Olika länder har dessutom olika förutsättningar för att sköta skogen och det kan vara svårt att applicera samma lagar på alla länder. Just därför är det viktigt för oss som företag att vara med och ha en roll i omställningen och att bidra med vår kunskap om den svenska skogen.
Vad händer framöver när det gäller EU och skogen?
– Det är val till Europaparlamentet nu i juni och vi kommer få en ny kommission. Det ska bli spännande att se vilka prioriteringar nästa kommission har för skogen. Ett tips för dig som skogsägare är att rösta i EU-valet och sätta dig in i frågorna som påverkar dig.