Tänk dig att det är dags för avverkning i skogen. Du tar med dig en yxa för att fälla träden. Det är ett tungt, svettigt och riskfyllt arbete. Stockarna fraktas sedan med häst till närmsta vattendrag och flottas på älvarna till ångsågarna. Så kunde skogsbruket se ut under mitten av 1800-talet.
Några år senare övergick man från yxa till såg vid avverkningen, vilket innebar ett enklare arbete med mindre spill. Flottningen ersattes av järnvägstransporter. Efter andra världskriget tog den tekniska utvecklingen fart och yxor byttes ut mot motorsågar och hästar mot traktorer.
Genombrott när skördaren kom
Under 1960-talet kom skördaren, lastaren och skotaren, vilket var ett stort genombrott. Mekaniseringen av skogsbruket effektiviserade arbetet, minskade olyckorna och förbättrade arbetsförhållandena. Tekniken har alltid varit viktig för den svenska skogsindustrin. Förutom att maskiner förenklar avverkningen och transporter av virke, kan vi ta fram användbar information om skogen med hjälp av digital teknik.
Med drönare kan man få en bra överblick av specifika skogsområden, både när det gäller den allmänna översynen, men också se detaljer. Till exempel kan man upptäcka skador av granbarkborren, räkna vilt eller mäta ett område som ska avverkas.
AI för att bekämpa skogsbränder
När materialet sedan ska tolkas kan AI (artificiell intelligens) vara till hjälp. Enkelt uttryckt är AI förmågan hos ett datorprogram att tolka information och lösa problem, baserat på data. Just nu pågår flera forskningsprojekt om hur man kan använda AI inom skogsindustrin.
Med hjälp av AI hoppas man exempelvis kunna beräkna sannolikheten för att en skog ska skadas av granbarkborren och hur skogen kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar. Tekniken kan ge oss ledtrådar om hur vi kan hitta den perfekta blandningen av trädslag eller hur vi kan optimera transporterna som kör virket.
Drönarbilder och AI kan även få en viktig roll för att bekämpa skogsbränder. En drönare kan flyga över ett brandhärjat område och AI kommer att kunna ge heltäckande beskrivningar om hur branden kommer sprida sig, baserat på drönarbilderna och information om terrängen och aktuella vind- och väderleksprognoser. På så sätt kan man snabbt optimera insatser för brandbekämpning.
AI används också redan nu i många projekt. Exempelvis har Skogsstyrelsen identifierat ett stort antal kolbottnar, som tidigare inte var kända, med hjälp av AI och laserskanning.
Skonsamma, smarta skogsmaskiner
Även skogsmaskinerna går genom en utvecklingsfas, där målet är smartare och skonsammare maskiner.
Just nu pågår forskning om hur man kan använda data från skogsmaskiner. Skogen mäts med hjälp av instrument på skördaren och informationen om träden skickas till en datacentral. När träden avverkas beskrivs trädslaget och eventuella kvalitetsbrister på de olika stockarna. Skördardatan kan beräkna hur bra skogen vuxit. På så sätt kan man sedan anpassa var och vad man ska plantera för att få ut så mycket bra virke som möjligt.
En annan uppfinning som testas just nu är förarlösa skogsmaskiner. Det innebär att skogsarbetare som tidigare satt i ett fordon, i stället kan fjärrstyra det från en barack i närheten. Då kan de stora skogsmaskinerna ersättas av mindre, som har lättare att ta sig fram utan att skada marken.
Det blir också fler och fler bandgående skogsmaskiner som har en mildare påverkan på marken. Skonsamma skogsmaskiner är ett steg mot ett mer hållbart skogsbruk.
Sammanfattningsvis är tekniken ett viktigt verktyg för att skapa morgondagens skogar.
