Sedan 2020 har Stora Enso ett strategiskt samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Forskningen fokuserar på förnybarhet och hållbarhet inom skogsbruket och biobaserade material inom fyra huvudområden: biologisk mångfald, anpassad skogsförvaltning, fjärranalysteknik och livscykelanalys.
– Det är fokusområden som vi har ett gemensamt intresse i, som alla har en koppling till skogsskötsel. För oss är det viktigt att forskningen ger praktisk nytta för skogen. Genom olika samarbeten kan vi förbättra våra processer och arbetsmetoder baserat på nya insikter, säger Anna Karlberg.
Fem doktorander och fem forskare jobbar just nu med olika forskningsprojekt inom fokusområdena. Ett exempel är en doktorand som tittar på hur man kan få ökad produktion genom gallring av tall. I projektet görs avancerade försök för att se hur mycket stammarna växer till följd av olika gallringsmetoder.
Forskning om hållbara skogsbruksmetoder
Flera projekt fokuserar på hur det moderna skogsbruket påverkar skogen och hur man kan förbättra förutsättningarna för olika arter. Ett projekt som nu är avslutat har handlat om hur strukturen i skogen förändrats sedan 90-talet och det är tydligt att viktiga förändringar skett. Nu finns det fler äldre träd, mer lövinblandning och mer död ved i skogen till exempel.
Projekten ska också ge svar på frågor som: Var är det lämpligast att lägga hänsynsytor när vi avverkar? Hur ska vi tänka när vi planerar för avverkning och vill spara naturvärdesträd? Vilka faktorer är viktigast för att öka den biologiska mångfalden?
Ökad kunskap om kantzoner
Ytterligare ett forskningsprojekt som bedrivs just nu är att ta reda på hur kantzoner kring vattendrag kan ge bäst effekt.
– Hur man ska planera kantzonerna skiljer sig beroende på hur skogen ser ut, något man behöver ta hänsyn till. Med hjälp av forskningen kan vi ta fram ett underlag som gör att vi kan förbättra de här riktlinjerna, så att kantzonerna verkligen ger den effekt vi vill ha, säger Anna Karlberg.
Kan du se några trender när det gäller forskning om skogsskötsel?
– Det finns ett ökat intresse för alternativa skogsbruksmetoder och en större variation i trädslag på grund av klimatförändringarna. Det påverkar forskningen, eftersom vi vill få svar på hur de olika metoderna och trädslagen påverkar allt från produktion till biodiversitet. Just nu forskar vi till exempel om snabbväxande lövträd med fokus på björk. Tätortsnära skogsplanering och rekreationsvärden får också allt större betydelse, något som behöver vägas in i forskningen.
Vad finns det för utmaningar med forskningen?
– Att det tar så lång tid att få svar på vissa frågor. Vi har turen i Sverige att ha ett nätverk av fältstationer, där vissa försök är 100 år. Där kan man verkligen se utvecklingen. Men det är inte säkert att de frågor som vi tittar på nu är intressanta om 60 år, då kanske det är något annat som står högst upp på agendan. Sedan ser vissa forskning som något konstigt och abstrakt, men när man sätter sig ned och pratar inser man att gapet inte är så stort mellan forskning och praktisk verksamhet. Tillsammans kan vi få svar på frågor som gör skillnad för skogsbruket.