Foto: Mattias Bokinge

Foto: Mattias Bokinge

Gallring

En rätt utförd gallring är en av de viktigaste åtgärderna för att skapa en värdefull skog. Du får en fin, friskare skog och ett ökat virkesvärde på träden som lämnas kvar. Dessutom får du en tidig intäkt från din skog.

När man gallrar tar man bort svaga och skadade träd så att de som står kvar får chans att utvecklas till värdefulla träd. Träden man sparar får större utrymme och bättre tillgång till ljus, näringsämnen och vatten. Tillväxten fokuseras på starka och vitala träd, vilket gör att man får större volymer värdefullt virke vid den framtida föryngringsavverkningen.

Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårdsskäl och med en förhoppning om att få en första ekonomisk intäkt från sin skog, men gallringen är också en chans att själv påverka hur du vill ha din skog:

  • En del skogsägare vill utveckla skogens natur- och kulturvärden. Det kan man göra genom att till exempel gallra fram gamla vårdträd och olika inslag av löv, vilket gör att det blir mer variation i din skog.
  • Jägaren kanske passar på och skapar miljöer med riklig tillgång på foder för viltet.
  • Ett annat plus med gallring är att skogen blir mer öppen och upplevelsen av skogen förändras. För alla som gillar friluftsliv är det positivt när det så småningom blir lättare att röra sig i terrängen.

    Dags att gallra? Kontakta oss!

  • Är det dags att gallra eller har du andra frågor som rör ditt skogsbruk? Kontakta oss så hjälper vi dig!

Foto: Anna Hållams

Foto: Anna Hållams

När gallra?

Kom i gång med gallringsprogrammet i tid, så att du hinner med de gallringar du planerat innan beståndet blir för högt och risken för stormskador ökar.

Förstagallring vid 11–13 meter
Förstagallringen bör göras tidigt och relativt hårt, för att beståndet ska utvecklas på bästa sätt. Då skapar man stabila träd som bättre står emot vind, snö och skadeinsekter.

En förstagallring i en granskog bör göras då granarna närmar sig 11–13 meter. I en tallskog kan man utgå från 10–12 meter. Men det som egentligen styr är hur det ser ut i det enskilda beståndet.

Du kan också få en fingervisning genom att titta på grönkronorna när det är dags att gallra:
När granens grönkrona omfattar två tredjedelar av stammen är det dags att gallra. Motsvarande för tall är när grönkronan utgör hälften av stammen. För björk och asp gäller att den gröna kronan ska vara minst 50 procent av trädets höjd för att må bra, så se till att gallra i tid.

Beroende på hur väl skogen röjts tidigare, så görs förstagallringen med en gallringsstyrka som motsvarar 25–40 procent av grundytan. Är det någon gång i gallringscykeln du bör ta i lite extra för att justera ner ett alltför högt stamantal så är det i just förstagallringen.

Grundyta är ett mått på tvärsnittsytan av träden avsågade på 1,3 meters höjd och anges i kvadratmeter per hektar. Grundytan mäts med ett relaskop eller med skördarens dator.

Färdiggallrat vid 20-22 meter
Senare gallringar ska göras svagt, uttag omkring 20–25 procent av grundytan, och den sista gallringen i beståndet ska göras innan träden passerar 20–22 meters höjd.

Risken för stormskador ökar ju högre skogen är, och själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som är stärkt för framtiden.

Missa inte röjningen!
En tidig gallring innebär samtidigt att man måste börja röja i tid, för att kunna få ett bra ekonomiskt utfall av förstagallringen. Ungskogsröjningen i granskog görs när barrstammarna är 2-3 meter höga. Vad gäller tall vill man inte glesa ut för tidigt utan först få upp den till "älgsäker" höjd på fyra, fem meter. Läs mer om röjning.

När har man gallrat klart?

När man har gallrat klart ska man ha nått det stamantal man vill ha till föryngringsavverkningen. Beroende på bonitet räknar man med 600–900 stammar per hektar. Med fler träd än marken orkar bära finns risk för självgallring – och i och med det förlorade intäkter.

Planterar man 2500 plantor per hektar, så får man ofta ett stort antal självföryngrade plantor (oftast björk). För att komma ner i det antal plantor man vill ha med sig in i gallringsfasen måste man ofta röja hårt. Om du är certifierad enligt FSC ska minst 10 procent av stammarna vara löv efter röjning och gallring där förutsättningar finns.

Med för många stammar in i gallringsfasen och efter första gallring är det ofta svårt att få ner stamantalet till slutavverkningsförband innan träden når 20 meters höjd.

    Varför gallra?

    • Gallring är skoglig friskvård. Träden som lämnats får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och näring.
    • Du får mer volym av bra virke.
    • Produktionen förs över till de bästa träden och därmed ökar andelen timmer.
    • Du får en första intäkt från din skog redan efter cirka 25 år.
    • Det blir lägre avverkningskostnader vid en föryngringsavverkning i en gallrad skog.
    • Gallring i rätt tid minskar risken för storm- och snöskador.

    Kontakta oss

  • Är det dags att gallra eller har du andra frågor som rör ditt skogsbruk? Kontakta oss så hjälper vi dig!

    Samarbetar du redan med oss? På Min skog, dina personliga sidor, får du ännu bättre koll på dina skogliga uppdrag tillsammans med Sydved. Logga in på Min skog.