Foto: Örjan Henriksson

Foto: Örjan Henriksson

Plantor och plantering

Plantering är den vanligaste och mest effektiva metoden för att få upp ny skog. Det ger föryngringen en snabb start på tillväxten, så att den står sig starkare mot konkurrerande vegetation.

Ett av de första viktiga besluten när du ska plantera är att välja rätt trädslag till rätt mark, det vill säga ståndortsanpassa.

  • Tall trivs bäst på svagare mark, där det är torrt och magert, medan gran föredrar bördiga och fuktiga marker. OBS! Det är bara tall som ses som ett lämpligt trädslag på de absolut svagaste och torraste markerna.
  • På medelgoda marker fungerar både tall och gran väldigt bra.
  • I fuktiga svackor passar björk bättre än gran. Fundera därför på om du ska minska antalet granplantor där, och genom självföryngring låta björk bli dominerande.
  • På riktigt goda marker, till exempel lerjordar, kan man välja ek, lind eller asp.
  • På många marker är barrträd ett naturligt val, eftersom det ofta ger bäst produktion, och det finns en god marknadsefterfrågan. Men, när man väljer trädslag kan man göra det utifrån andra värden än bara ekonomiska. Som till exempel rekreation eller jakt- och viltvård.

När ska man plantera?

Traditionellt väljer många skogsägare att plantera på våren, när tjälen har gått ur jorden och marken har blivit något uppvärmd. På områden där det brukar bli försommartorka är det bättre att vänta till hösten.

Olika typer av plantor

Det finns tre huvudtyper av plantor; täckrot, barrot eller en kombination av de båda, pluggplantan (kan också benämnas TePlus). Täckrotsplantor är det naturliga valet för många föryngringar, då den är enklast och snabbast att plantera.

Men, när du väljer planttyp, tänk på att den ska ha goda chanser att klara framtida vegetation på hygget. Bördiga marker kräver därför oftast lite större plantor. Barrot, som från början är kraftigare, eller pluggplantan, kan vara bra alternativ.

Täckrotsplantan
Odlas i en kruka och har en torvklump med sig. Den är enkel att plantera och sätts i jorden med hjälp av ett planteringsrör. Torvklumpen gör att plantan har goda chanser att etablera sig relativt snabbt. Täckroten är något spädare än andra planttyper vilket gör den något känsligare för angrepp av snytbagge och konkurrerande vegetation. Det är därför viktigt att marken är markberedd före plantering. Markberedning ger plantan minskad konkurrens samt minskar risken för snytbaggeskador avsevärt.

Barrotsplantan
Odlas på friland och har fria rötter. Barrotsplantor är ofta
grövre än täckroten, och tål därmed gnag från snytbaggen och konkurrens från andra växter bättre. Passar väl vid plantering på bördigare marker. Sätts med planteringsborr. Jämfört med täckroten är barroten lite mer känslig för torka, då den saknar torvklumpen som hjälper plantans finrötter att hålla kvar fukten.

Pluggplantan
En kombination av barrot och täckrot. Plantan har först odlats i en kruka och sedan planterats om på friland. Är stor och grov som en barrot, medan rotsystemet etablerar sig som en täckrot. Den planteras med planteringsborr.

Foto: Örjan Henriksson

Foto: Örjan Henriksson

Förädlingsgrad av plantor

De flesta plantor på marknaden idag är odlade på frön från speciella fröplantager. Träden i plantagen kommer från utvalda träd som har korsats med varandra för att få fram nya träd med ännu bättre egenskaper. Förädlade plantor växer bättre, och är testade så att de har bra härdighet och kvalitet.

Det finns olika generationer av plantager som ger olika stor tillväxtvinst. De flesta plantor ger en tillväxtvinst på 5–15 procent jämfört med en planta som kommer från frön från träd ute i skogen. Men mer förädlade plantor kan ha en tillväxtvinst på över 20 procent. Priset stiger med förädlingsgraden, så vill man ha mer kostar det även lite mer, men det kan löna sig i längden.

Hur många plantor behövs?

Det varierar beroende på hur bördig eller karg marken är, men en fingervisning är cirka 2500 plantor per hektar på bördig mark i södra Sverige. Räkna då med att det ska vara cirka 2 meter mellan varje planta (planteringsförband).

Ett högre plantantal ökar möjligheten att få upp en jämn skog med hög kvalitet av det trädslag som planteras. Ett lägre antal plantor innebär att man behöver förlita sig på en viss självföryngring för att inte få för glesa bestånd med sämre kvalitet. Tips! Det är viktigare att välja rätt planteringspunkt än att strikt hålla på planteringsförbandet!

Hantering av plantor före plantering

Plantor är en färskvara. När du har fått plantorna och de har tinats upp bör du plantera snarast. Förvara plantorna svalt eller i skugga under tiden, och håll dem fuktiga. Rötterna är känsliga för uttorkning.

Torra täckrotsplantor kan du vattna försiktigt i skuggan. Barrotsplantor och pluggplantor sänks vid behov ned i en vattenbalja. Man kan även jordslå barrotsplantorna.

Hantera plantorna varsamt. Barrotsplantor och pluggplantor levereras i säck – släng inte med säckarna eller stapla dem på varandra. Täckrotsplantor levereras i kassetter eller pappkartonger – följ anvisningarna.

Barrotsplantor och pluggplantor är extremt känsliga för solljus, om finrötterna exponeras så dör de direkt, vilket försvårar etableringen.

Välj rätt planteringspunkt!

Plantan ska sitta rakt och på rätt djup. I de flesta fall bör planteringspunkten vara högt belägen, så att plantan får god syretillgång och värme. Det minskar också risken för drunkning.

Plantan bör sättas i ren mineraljord, 1–2 decimeter från humuskanten, för att minska risken för snytbaggeangrepp.

Barrotsplantan ska planteras på samma djup som den var på plantskolan. För täckrotsplantan gäller att rotklumpens överdel ska vara 1–2 centimeter lägre än humustäcket eller mineraljorden.

På hyggen som inte markbereds är det ännu viktigare att välja högt belägna planteringspunkter.

    Höstplantering

  • På de flesta granmarker kan man plantera både under vår och höst, i princip fram tills det blir tjäle.

    Undvik höstplantering på finjord rika eller fuktiga marker, på grund av risken för så kallad uppfrysning. Det vill säga när marker som håller mycket vatten fryser och tjälen lyfter upp plantor som inte hunnit rota sig. I värsta fall lyfts plantan upp helt och hållet så att den är liggande på marken när våren kommer.

    Höstplantering ger bra förutsättningar för god rottillväxt och snabb etablering. Plantorna står beredda att börja växa direkt på våren.

Foto: Ludwig Björkman

Foto: Ludwig Björkman

    Hur många plantor hinner jag sätta på en dag?

  • Det beror på typen av planta. Barrotsplantor och pluggplantor tar längre tid. Ett proffs hinner sätta 1000–1200 per dag. Lekmannen hinner kanske med 500.

    Täckrot går snabbare. Proffset sätter över 2000 plantor per dag, en lekman borde hinna med runt 1000.

    Men, börja med att fundera över hur mycket tid du har möjlighet att avvara till att själv plantera. Det är viktigt att planteringen inte drar ut på tiden, då plantorna lätt torkar ut om du inte får dem i marken snabbt.

    Kontakta oss

  • Vill du köpa plantor eller behöver du hjälp med plantering? Kontakta oss så hjälper vi dig!

    Samarbetar du redan med oss? På Min skog, dina personliga sidor, får du ännu bättre koll på dina skogliga uppdrag tillsammans med Sydved. Logga in på Min skog.

    Du kan nu även beställa plantor direkt på Min Skog. Gå till plantbutiken.