Fot: Sara Landstedt

Fot: Sara Landstedt

Röjning

Röjning är grunden till hur din skog ser ut i framtiden. Träden du sparar ges större möjlighet att växa och utvecklas. Du lägger också grunden för att förstagallringen kan göras i rätt tid.

Röjning innebär att man glesar ur ungskogen genom att ta bort en del av stammarna och klenare träd av sämre kvalitet.

Grövre, friskare träd
Du fördelar befintlig tillväxt på de bästa stammarna, volymtillväxten per träd ökar, kvaliteten blir bättre och omloppstiden förkortas.

Skaderisken minskar
Bestånden blir mer stormfasta och risken för snöbrott blir mindre.

Du väljer trädslagen du vill gynna
Du får chansen att skapa ett ståndortsanpassat bestånd med rätt trädslag på rätt plats. Välj vilka trädslag du vill gynna; till exempel träd och buskar som är viktiga ur natur- och viltvårdsperspektiv.

Bättre ekonomi
En väl utförd röjning, gjord i rätt tid, ger lägre avverkningskostnader på kommande åtgärder och betalar sig normalt redan vid förstagallringen. Samtidigt förkortas omloppstiden och man når snabbare måldiametern.

Foto: David Söderlind

Foto: David Söderlind

När ska du röja?

Ungskogsröjning
I normalfallet röjs ungskogen när barrstammarna är 2–3 meter höga. På bördig mark i Götaland kan det vara dags redan efter 5–7 år. Därefter bör man röja minst en gång till vid 15–20 år.

Barrföryngring med mycket löv
En första lövröjning behöver göras redan när barrplantorna är cirka 1 meter höga.

Täta självföryngringar av tall
Om förutsättningarna medger produktion av extra hög kvalitet bör röjningen delas upp i två steg. Först vid cirka 1 meters höjd och sedan skjuts den egentliga ungskogsröjningen upp till 5–6 meters höjd, så kallad älgsäker höjd.

Täta självföryngringar av björk
Kan ofta behöva röjas i tre omgångar.

Tips! Vänta inte för länge med röjningen, både för beståndets framtida utveckling och för att röjningen då blir tyngre och tar mer tid.

Hur mycket ska man röja?

Antalet stammar som ska lämnas efter röjning beror bland annat på trädslag och markens egenskaper. En generell regel vid normal skogsskötsel är att inte lämna fler stammar än de man normalt planterar. Tips! Når du mellan två stammar står nog träden för tätt.

Vilken metod ?

Bästa metoden är att röja i stråk. Lämplig bredd på stråken är 2–4 meter, beroende på hur tätt beståndet är. När man röjt fram till beståndets kant, vänder man och lägger nästa stråk intill det föregående. Kontrollera då och då att det är rätt antal stammar kvar.

    Kontrollera antalet stammar

  • För att kontrollera att du tagit tillräckligt kan du mäta upp en provyta med hjälp av ett röjsnöre (radien 5,64 meter ger en yta på 100 kvadratmeter. 20 stammar på 100 kvadratmeter, blir 2000 stammar per hektar.

Når du mellan två stammar står nog träden för tätt.
Foto: David Söderlind

Foto: David Söderlind

    Funderar du på att själv röja i din skog? Här delar vi med oss av några tips!

    • Rikta in dig på bestånd där du har initiativet. Det tar längre tid och är jobbigare att röja ju tätare och högre skogen är.
    • Är du ovan, börja med en mindre yta som ligger lättillgängligt, då är sannolikheten större att det faktiskt blir gjort.
    • Använd ordentliga skyddskläder; hjälm med hörselskydd och ögonvisir, skyddshandskar, tåliga kläder samt grova skor med sågskydd. Använd gärna skyddsglasögon.
    • Säkerhet är a och o. Ha med första förband och bär det så att du lätt kan komma åt det om olyckan är framme.
    • Med mobil kommer man långt, men ibland är det dålig täckning. Se till att någon annan vet var du arbetar.
    • En nödsändare är bra om du jobbar mycket själv.
    • Jobba med en röjsåg med vass klinga. Om du är ovan kan du gå en kurs och lära dig mer om sågtekniker- och arbetsmetoder.
    • Planera din röjning, det är där du tjänar in tiden. Många tycker att den bästa metoden är att röja i stråk.