Efterfrågan på skogsbränsle har under de senaste åren stadigt ökat, till stor del med anledning av det globala klimatarbetet. För dig som skogsägare betyder det både möjligheter till nya inkomster från skogen och att du kan bidra till en bättre miljö.
Utbyggnaden av värmeverk i Sverige har gjort att bränslet du levererar säljs till ett lokalt värmeverk. Dessutom finns fungerande logistiksystem för bränsleleveranser i hela södra Sverige.
Olika sortiment av skogsbränsle
Vanligast är att ta ut grenar och toppar (grot) vid slutavverkning, men det finns flera andra intressanta skogsbränslesortiment.
- Grot (grenar och toppar)
- Delkvistat
- Klenträd
- Bränsleved
Grot – grenar och toppar
Grot är det som traditionellt lämnas kvar i skogen efter en avverkning. För att optimera uttaget av grot bör avverkningen bränsleanpassas. Till exempel lägger man då rishögarna vid sidan av skotarens körväg, så att groten inte blir överkörd av skogsmaskinerna.
Inte på magra och blöta marker
Det går att ta ut grot vid de flesta slutavverkningar. Några undantag finns och det är magra marker där riset behöver ligga kvar för näringens skull och blöta marker där man behöver riset som underlag för maskinerna.
Torkning, flisning och transport
Vid avverkningen lägger skotaren timmer och massaved vid bilväg. Skördaren lägger grenar och toppar i luftiga högar för torkning.
Högarna med grot får ligga kvar på hygget och torka så att barren faller av. Det mesta av näringen sitter i barren och på det sättet blir näringen kvar på hygget.
När groten är torr skotas den ut med en skotare med en speciell risgrip (så att inte sten och jord följer med) och läggs i vältor nära bilväg. Barrvältorna täcks med papper, som skyddar mot regn och snö.
Groten flisas vid vägkanten direkt ner i en container med en flishugg. Huggen kan vara monterad på en skogsmaskin eller direkt på lastbilen som fraktar flisen.
De flesta risvältor flisas under vinterhalvåret, för vidare transport då värmeverk och industrier har som störst behov av bränsle.
Mängden bränsle
På en normal grandominerad slutavverkning kan man räkna med att flisvolymen blir cirka 0,4 till 0,6 gånger den avverkade volymen i fub. Exempelvis ger 200 m3 fub mellan 80–120 m3 flis. Tumregeln håller bara om avverkningen är riktigt bränsleanpassad.
Naturhänsyn vid uttag av grot
Cirka 20 procent av riset lämnas kvar på hygget och den naturhänsyn som är lämnad vid avverkningen lämnas även kvar vid risskotningen. Skogsvårdslagen och den naturhänsyn som gäller i skogsbruket gäller självklart också vid uttag av ris från avverkningar, för att den biologiska mångfalden ska bevaras.
Delkvistat
Delkvistat tar man främst ut vid gallring. När man avverkar med flerträdshantering kan man också ta ut toppar och klenare träd på ett effektivt sätt och förutom massaved få ett delkvistat skogsbränslesortiment.
Delkvistat fungerar även bra som ett uppsamlingssortiment, där man kan blanda flera trädslag, istället för att sortera ut dessa till enskilda sortiment. Minskas antalet sortiment i uttaget får man en effektivare drivning och avverkningskostnaden minskar.
- Ger ökat netto per hektar.
- Bättre tillgänglighet för rekreation.
- Möjliggör lönsam gallring i klen skog.
Klenträd
Mindre träd – så kallade klenträd – från till exempel röjningar eller eftersatta gallringar.
Träden fälls och läggs hela eller kapade buntvis med kvistarna kvar och skotas sedan till bilväg. Vid avverkning i barrskog delkvistas sortimentet så att huvuddelen av grönmassan blir kvar i skogen.
Klenträd kan även tas ut för att hålla snyggt på rekreationsområden, rensa utmed vägar och hålla betesmarker öppna. Här vill man att både stam och ris ska komma med i avverkningen.
Skogsvård i första hand
Är i första hand en skogsvårdande åtgärd, exempelvis i täta bestånd som inte röjts eller gallrats på länge, och genom det en investering i det framtida beståndet. Den nya metoden med flerträdshantering, då skördaren kan samla ihop flera stammar i taget, gör att man ökar produktiviteten.
Bränsleved
Bränsleved är timmer eller massaved som är rötskadat, torrt eller på annat sätt inte klarar sågverkens eller massaindustrins kvalitetskrav.
Det vanliga är att man samlar stora volymer bränsleved på en terminal som ligger i närheten av de pannor som ska ha veden. Veden flisas vid terminalerna, lastas på lastbil och körs till värmeverkens eller massabrukens pannor.
